ullgarnet

Vinterkoftan

2012-01-19T20:52:00.000+01:00

Visserligen har jag slutat med månadens kofta, men jag har i stället börjat med något annat: kvartalets kofta. Eller årstidens kofta, om man förskjuter dem lite, så att januari till mars får vara vinter. Reglerna är betydligt enklare än för månadens kofta:

1. Jag väljer en kofta per 3-månadersperiod.
2. Koftan ska vara något av en utmaning, helst inte ens påbörjad och med en hel del uträkningar kvar att göra.
3. Under de tre månaderna ska jag hinna bestämma hur koftan ska bli och komma igång med den. Den behöver inte bli färdig.
4. Jag kan sticka och även börja på vilka stickningar jag vill under tiden, även andra koftor.

Den första koftan görs med Manos silkblend i blått. Hade tänkt använda det garnet till en Drops-kofta, men vid närmre eftertanke vill jag inte göra den, i alla fall inte i detta garn. I stället har jag tagit fram boken Vikingamönster i stickat av Elisabeth Lavold, en bok som jag haft i många år men aldrig stickat något ur. Jag tycker mycket om de olika bårderna och mönsterna, men det finns inget av de färdiga mönstren till koftor och tröjor som jag riktigt gillar. Den snyggaste tröjan i boken är den som författaren har på bokens baksida, men till den finns inte ens något mönster.
Så utmaningen för vintern blir att göra ett koftmönster med utgångspunkt från några av bårderna i den här boken. Jag ska läsa (i alla fall skumma) boken, göra en skiss med inritade bårder, provsticka och sedan sticka så långt jag hinner på koftan.

Scrap Swap vårkänslor

2012-01-15T14:58:00.000+01:00

Jag har anmält mig till en scrapswap! Den anordnas av gruppen Spinning in Sweden på Ravelry. Ravelry är ett gratis forum för stickare och andra textilslöjds-intresserade. Man kan lägga upp sina stickade plagg och sina spunna garner, man kan komma i kontakt med andra som har samma intressen, anordna byten och träffar. Man kan slå upp ett mönster man funderar på att göra och se hur det färdiga resultatet blivit för andra som stickat det. Och man kan vara med i grupper som Spinning in Sweden.
Vad är då en Scrap Swap? Scrap betyder ungefär rester, småbitar, och swap är byte/byta. Eftersom det är Spinning in Sweden som ordnar det så är det förstås en typ av spinnbyte, alltså byte av fiber. Vad man byter är dock inte småbitar. Var och en skickar i stället hela flätor till den som har hand om swapen, varefter hon delar varje fläta i lika många delar som det är deltagare och skickar tillbaka en hög med dessa bitar till varje deltagare. Är man till exempel 10 deltagare som skickar 3 flätor var där varje fläta väger 100 g så får var och en 30 olika flätbitar om vardera 10 g i alla möjliga färger och material. Att kombinera och göra något roligt av eller att använda till att blanda vidare med annat som man har hemma.
Den swap jag anmält mig till gäller just 3 flätor av ull eller ullblandningar om totalt minst 300 g. Sista anmälningdagen är på fredag, och fibrerna ska vara framme hos den som sköter bytet senast den 14 februari.
Min bild överst på inlägget är ett exempel på vad man kan skicka till ett sådant här byte. Det är INTE vad jag i själva verket tänker skicka. Det vill jag hålla hemligt tills alla har skickat.
Jag tycker det här ska bli väldigt spännande! Och för den som vill vara med är det ännu inte för sent att anmäla sig! Reglerna finns i andra inlägget i Scrap swap vårkänslor under Discussion.

Januari-spinning

2012-01-14T15:09:00.000+01:00

I mitt fiberlager har jag bland annat dessa 3 flätor BFL, som kommer från ett kanadensiskt Etsy-företag som då hetter Yummy Yarn. Det är en 4 ounce-fläta av färgen till vänster och två av den ganska lika färgen till höger.

När flätorna lösts upp syns skillnaden bättre, på den här bilden har färgerna bytt plats. Jag tänker spinna ett tvåtrådigt garn av vardera färgställningen på min Louet Victoria. Ett större projekt på Victorian är vad jag behöver för att lära mig behärska den lite bättre.

Så här blir den första singeln i det ena garnet. Jag försöker spinna så tunt som möjlig i Z och har sedan tänkt tvinna tvåtrådigt, varje färg för sig för att sedan sticka en kofta med ett nästan osynligt randmönster. Det gick överraskande bra att spinna, jag har inte alls samma problem med att trampa bakåt när jag stannar av som jag haft tidigare när jag spinner på Victorian.

Månadens kofta 2011

2012-01-13T22:17:00.001+01:00

I början av 2011 bestämde jag mig för att göra något åt alla halvfärdiga koftor jag hade liggande. Jag startade något jag kallade Månadens kofta, med målet att sticka färdigt en kofta varje månad. Jag fastställde ett antal regler, bland annat fick jag inte sticka på någon annan kofta under månaden innan den utsedda var klar. Totalt var jag väldigt framgångsrik, jag blev klar med 9 koftor, en till min dotter och 8 till mig själv. De två jag är mest nöjd med är den röda och den vita på den övre bilden. Använder dem väldigt mycket och tycker de är jättefina. Ytterligare 4 av mina koftor är jag mycket nöjd med och använder ofta, men de två ovan är favoriterna.
Det finns dock två koftor jag inte alls är nöjd med, det är de två på bilden nedan. Passformen är inte bra och jag tycker inte de är snygga heller. Jag kommer förmodligen att peta upp dem så småningom, särskilt den rödblå som är gjord i ett dyrt garn som jag hellre använder till något annat.

Kommer jag att göra en ny omgång månadens kofta 2012 när jag var så framgångsrik 2011? Nej! Det finns flera skäl till det. För det första har jag inte kvar särskilt många koftor som är nästan färdiga, år 2011 rensade ganska bra på den fronten. För det andra gillar jag inte sådana strikta regler, jag vill kunna sticka det jag känner för, stickning ska vara roligt och aldrig bli något tvång. Reglerna ledde ibland till att jag inte hade någon lämplig TV-stickning när jag var inne i ett besvärligt mönsterparti på månadskoftan och inte fick sticka på någon annan kofta. Dessutom tror jag inte att jag skulle ha gjort klart de två koftorna som jag tänker peta upp om jag inte varit så angelägen att få klar månadskoftan. Jag kände redan tidigt under stickningen att jag inte var nöjd med resultatet, och hade kunnat peta upp dem på ett mycket tidigare stadium och besparat mig en massa arbete.
Under året 2011 har jag alltså avslutat 7 koftor som jag är nöjd med. Under samma tid har jag köpt garn till 6 nya koftor, och spunnit garn till 1 kofta och 1 tröja. Så min koft- och tröjstickningslista är faktisk längre än när jag började!

Sju punkter för 2011 - och sju punkter för 2012

2012-01-11T21:21:00.000+01:00

Dags för en sammanfattning av 2011, illustrerad med en bild från början av det året. Bilden föreställer den första av mina fågelvantar i hemspunnen merino. De är inte klara ännu, det vita garnet tog slut och jag fick spinna nytt, något jag förresten glömde att nämna i mitt inlägg om spinnåret nedan. Detta är alltså årets enda sländspunna garn.

I början av 2011 satte jag upp sju punkter på sådant jag ville hinna under året:

1. Lära mig spinna bättre. Pröva några nya tekniker, har ett par mer avancerade spinnböcker, tänker öva efter någon av dem. Jag har spunnit en hel del, men gav upp att lära mig nya tekniker från en bok efter ett misslyckande att spinna tjockt.
2. Prova att spinna nya material, prova att blanda olika fiber och färger. Har gjort en ganska rolig röd fiberblandning i ett försök att spinna in efsingar. Garnet blev bra men efsingarna föll ut.
3. Sticka av egenspunnet garn, gärna något stort, tex en hel tröja/kofta. Bara stickat en fuskpolo. Den blev snygg men sticks tyvärr.
4. Sticka färdigt flera av mina många påbörjade koftor. 9 färdiga koftor under året!
5. Sticka en kofta av Vålberggarnet. Åtminstone ska den påbörjas i år. Påbörjad
6. Sätta upp en väv i varje vävstol. Och väva ner minst en av dem. Uppsättningarna klara, den i Öxabäcksvävstolen består i ett tweed-tyg, som jag inte visat på bloggen än. Ingen är nedvävd.
7. Montera åtminstone ett par av mina många omonterade vävar. Har försökt fransa ett par sjalar. Ingen är klar.

Sammanfattningsvis: Jag har spunnit mycket, jag har kommit igång att väva och jag har gjort färdigt massor av koftor.

Punkter för 2012:

1. Spinna massor. Och spinna på nya sätt. Lära mig handkamma garn.

2. Karda och spinna mitt påbörjade garn av vita ull-lockar och sarisilke.

3. Lära mig spinna lika bra på min Victoria som på min Traveller

4. Sticka klart mina fågelvantar. Och sticka minst en hemspunnen kofta eller tröja.

5. Få klar ytterligare några koftor. Viktigast är en kofta som var tänkt som julklapp till min ettåriga dotterdotter. Vålbergskoftan borde också kunna bli klar.

6. Sticka klart minst 3 spetssjalar.

7. Väva ner vävarna i båda mina vävstolar. Sätta upp något nytt i minst en av dem.

Spinnåret 2011

2012-01-09T21:15:00.000+01:00

2011 var året jag köpte min andra spinnrock, Louets Victoria. Det har inte blivit mycket spunnet på den, bara de här två härvorna, tvåtrådig Sammet från Spinspirations månadsklubb och ett entrådigt garn av BFL från Yummy Yarn i Canada (tror de bytt namn till något annat nu). Jag tycker det är svårt att spinna på Victoria, nästan varje gång jag stannar svänger spolen tillbaka åt andra hållet, så jag har haft svårt att få garnet jämnt. Så därför har jag hellre fortsatt spinna på min gamla rock.

På den spinnrocken, Ashford Traveller, har det blivit desto mer garn. Blev riktigt imponerad själv när jag samlade ihop allt. Ändå fattas ett tjockt garn i Gotlands-ull som jag inte kan hitta och helst vill glömma. Det blev bara tjockare och tjockare, vilket jag inte märkte förrän jag tog av det från spolen. Har något slags vild plan att spinna igenom det igen och dra ut det lite mer, men det är nog omöjligt, har aldrig hört talas om någon som gjort så.

Kamgarn

2012-01-07T20:12:00.000+01:00

I slutet av förra året gjorde jag mitt första försök att spinna kamgarn från grunden. Långa lockar lila ull från Gudruns ullbod, kammade med hundkam och sedan försiktigt utdragna och spunna. Det var SVÅRT. De olika stråna ville inte alls följa med varandra, de vek sig och tovade ihop sig. Behöver mer träning i detta, både i att kamma och spinna. Tvinna var också svårt, svårt att tvinna jämnt när inte singlarna är jämna.
Slutresultat påminner om ett tunt rep. Kanske blir det bättre efter upphärvling och tvätt.
Hur som helst har jag bara tänkt använda det till en virkad kant runt en stickad tröja. Och det borde det duga till även om det är strävt.

Färdigstickat 2011

2012-01-06T22:36:00.000+01:00

2011 har för mig varit månadskoftornas år. Jag har stickat färdigt 9 koftor i vuxenstorlek under året. En genomgång av dem kommer i ett senare inlägg.
Förutom koftorna har jag faktisk bara stickat klart 2 saker, en spetsstickad fuskpolo i hemspunnet garn och en mössa i Drops merino extra fine.
Tryck på etiketten nedan om du vill veta mer detaljer!

Decembers månadskofta

2012-01-04T18:42:00.000+01:00

Det enda jag gjorde med decembers månadskofta var att plocka fram påsen. Så det är fortfarande kanter, knappar och tråd-fästning kvar. Fast på bilden ovan, som är från juli 2007 är det betydligt mer kvar. på tiden att få den klar!
Det blev alltså 9 färdiga koftor på 12 månader. Fullt godkänt resultat.

Merinosilke

2011-12-10T09:28:00.001+01:00

Nästa färdiga garn på min Traveller, 50 g s-spunnet merino-silke från Gudruns Ullbod. Gjorde ett kort försök att tvinna ihop det med tunn vit silketråd, men det blev inte bra. Så nu får det vara som det är. Låter det sitta kvar ett tag på spolen och vila, tar nog av det i januari så får jag se hur långt det är. Vad det ska bli? Liten trekantsjal? Vantar? Får se hur det är när det är tvättat och klart.

Decemberkofta

2011-12-04T21:32:00.000+01:00

Dags för årets sista månadens kofta. Det är Ruths Kauni-kofta, stickad i regnbågsgarn från Evilla. Den är nästan färdigstickad, återstår att sticka halsmudd och framkanter, sy i knappar, fästa trådar och spänna ut den lite. Kanske helt enkelt genom att stryka den på baksidan? Borde inte vara omöjligt att hinna med, även om det är julmånad.
(Detta är nummer 6 av mina 20 koftor. Lovade för ganska länge sedan att gå igenom dem, det får bli i januari. Av de 21 jag presenterat är 12 klara, 9 kvar inklusive den här.)

Sammets-garn

2011-12-03T16:04:00.000+01:00


Mitt andra garn på min Louet Victoria blev Sammet från Spinspirations månadsklubb. Det är 50% kamel och 50% tussahsilke.

Jag började med att dela i tunna remsor på längden som jag sedan vägde upp i två lika stora högar, 50 g i varje.

Sen spann jag högarna på var sin spole i Z-riktning så tunt jag kunde.

Här står de två spolarna på den spolställning som följde med spinnrocken. Den ser inte ut att tåla mycket, man tror att den ska välta eller flyga iväg så fort man börjar tvinna, men den fungerade faktiskt alldeles utmärkt, och stod kvar där den skulle.

Så här blev det färdiga garnet, ojåmnt tjockt och ojämnt tvinnat. Men det är väldigt mjukt och skönt.

Jag har funderat mycket över vad jag ska använda garnet till, just nu lutar det åt att jag väver en halsduk i någon sorts drällmönster med svart tussah-silke 20/2 i varpen och sammetsgarnet som inslag. Men först ska det tvättas.

Månadskofta november

2011-11-29T20:56:00.000+01:00

Så var min månadskofta för november (och september) klar. Elva månader, nio koftor. Detta är Joy av Kim Hargreaves ur boken Nectar. Stickad i Debbie Bliss Pure Cotton. 580 gram gick åt. Sex knappar ur ärvt förråd. Jag stickade alltså med ett tjockare garn än mönstret, men med samma stickor, delarna blev ändå ungefär så stora som i mönstret, men antagligen tjockare. Jag följde mönstret förutom att jag stickade de tre delarna ihop och inte gjorde några intagningar i midjan.
Gillar mönstret och gillar den lilla uddkanten som jag visat i ett tidigare inlägg. Gillar även garnets kritvita färg. Dock fällde det lite redan då jag stickade, och ser aningsaningen nopprigt ut i kanterna efter tvätt.
Detta var även nr 20 av mina 20 koftor.
Bara en månadskofta kvar. Presenterar den i helgen.

Resultatet av vävuppsättningen

2011-11-27T21:30:00.000+01:00

Detta är resultatet av min vävuppsättning på Glimåkra Victoria. Det är vit bomullstråd i varpen och inslaget består av tassarsilke, fem inslag oblekt och ett färgat, inslaget i fyrskaftad kypert. Mellan varje silkeinslag gör jag ett tuskaftsinslag i tunn vit bomullstråd. De färgade inslagen består av sju olika färger i brunt-beige, jag väver i en skala från ljusa till mörkare nyanser och tillbaka igen. Tyget är tänkt att bli en enkel kavaj eller jacka.
På bilden ovan ses också en mattsticka med sidengarn på, och en skyttel med en spole bomullsgarn i. Stålrören framför är en vävspännare, den används för att hålla ut kanterna. På vardera sidan av vävspännaren finns en rad med korta nålar som griper in i tygets sidor.
Den här beskrivningen av en vävuppsättning har tagit över ett år på bloggen, inte fullt så länge i verkligheten. Nu är det i alla fall klart, om någon vill läsa i sin helhet är det bara att klicka på etiketten Vävuppsättning nedan, och börja läsa inläggen i kronologisk ordning.

Nästan färdig kofta

2011-11-26T17:17:00.001+01:00

Sömmarna är sydda och knapparna valda på min november-kofta. Återstår att fästa trådar och sy i knappar.
Passade på att välja knappar medan det var ljust idag att, säkrast att ha dagsljus när man gör det. Det visade sig oväntat svårt att hittade några som passade. Jag har massor av knappar, och även massor av vita knappar. Men koftan är verkligen kritvit, och de flesta av mina vita knappar såg gulaktiga eller smutsiga ut mot den, hur vita de än såg ut när de låg för sig själva. Till slut hittade jag dessa ärvda knappar undanstoppade i en gammal plåtask. Jag behöver sex stycken och hittade åtta, så det löste sig utan att jag behövde handla några nya.
Hittade dessutom en uppsättning strumpstickor nr 3 som jag behöver till ett annat projekt. Bra att leta runt lite ibland. Fast det vore kanske ännu bättre om jag hade lite mer ordning på mina saker...

Massor av isländskt garn

2011-11-23T21:23:00.000+01:00

Blev väldigt förtjust i koftan Freyja som jag upptäcke tack vare bloggen 365 saker du kan sticka. Så jag har beställt garn till den, ett isländskt ospunnet garn som heter Plötulopi.
Jag beställde garnet från Islandsgarn.se. Samtidigt passade jag på att köpa några nystan av ett tjockare och spunnet islandsgarn, Alafosslopi, till en grå uppifrån- och nerkofta med tunna vita ränder. Har tänkt pröva en ny metod att göra enfärgade framkanter på en randig kofta, fortsättning följer.
Nu när jag har stickat klart novembers månadskofta kan jag börja provsticka lite på Freyja. Ska bli intressant att sticka med detta ospunna garn!

Nästan färdig novemberkofta

2011-11-20T17:39:00.000+01:00

Min novemberkofta, Joy av Kim Hargreaves i Debbie Bliss Pure Cotton, är färdigstickad. Nu återstår monteringen, dvs sy ihop axlar, sticka halskant, tvätta delarna (inte spänna ut dem), sy ärmsömmar, sy i ärmar, välja knappar, sy i knappar och fästa trådar. Bör gå bra att hinna före månadens slut, sy axelsömmarna och sticka halskanten klarar jag kanske redan idag.

Merino-silke

2011-11-19T17:07:00.000+01:00

Nästa garn på min Traveller är 50 g merino-silke från Gudruns ullbod. Spinner det så tunt jag kan i s-riktning, tanken var att det skulle bli ett nästan sytrådstunt sjalgarn. Som framgår av bilden nedan blir det inte fullt så tunt. Tycker det är svårt att spinna, har gått sönder flera gånger och repat upp sig en bra bit. Funderar på att tvinna ihop det med något annat, vill inte att det ska bli för skört för att sticka med. Kanske blir det vantar av det och inte sjal.

Färdig mössa

2011-11-11T20:13:00.000+01:00

Har nu monterat färdigt mössan Cheer ur Kim Hargreaves bok Misty. Brydde mig inte om att spänna ut den, den blev tillräckligt stor ändå. 65 g Drops Merino gick det åt, minns inte vad det var för stickstorlek. Skön mössa som inte är ett dugg stickig, jag är känslig för sådant

Färdigt garn

2011-11-07T20:18:00.000+01:00

Jag har spunnit färdigt det lila och vinröda garnet av färgade lockar från Gudruns Ullbod. Det är entrådigt, så jag låter det sitta kvar på spolarna och spännas ut ett tag. Jag har totalt 10 spolar till min Traveller, fem av dem är tomma även om det här garnet får sitta kvar någon månad.
Nu gäller det att komma på vad jag ska spinna härnäst...

Månadens kofta - oktober och november

2011-11-05T23:02:00.000+01:00

Som väntat blev min oktoberkofta i Vålberggarn inte klar. Båda ärmarna är klara, och drygt halva det kombinerade fram och bakstycket, så jag har i alla fall kommit ganska långt. Men nu är det november, och mina regler för månadens kofta tillåter mig inte att välja samma kofta 2 månader i rad. Men inget hindrar att jag tar upp septemberkoftan igen. Så det får bli den som blir månadens kofta i november, Joy av Kim Hargreaves, stickad i Debbie Bliss Pure Cotton.

Provvävning

2011-11-04T21:39:00.002+01:00

Nu är vävuppsättningen färdig, dags att provväva! För att få trådarna att fördela sig jämnt över vävytan brukar man börja med att slå in några trasor. Fem-sex inslag brukar räcka, jämför man inläggets första två bilder ser man hur mycket jämnare vävytan blir bara efter två trasinslag.

När man provväver kontrollerar man noga att man har skedat och solvat rätt. Det hade jag inte gjort den här gången - på den nedre bilden syn tydligt att det blivit en för tät rand, jag har råkat skeda dubbelt i ett rör. Det blir till att skeda om alla trådar ända ut till den närmaste kanten. Man måste också peta uppoch göra om provväven, och den yttre delen av framknytningen. När man råkar ut för sådant förstår man hur viktig det är att vara noggrann vid vävuppsättning.

Framknytning

2011-10-30T22:15:00.000+01:00

Framknytning går ut på att spänna fast varpen framtill så att den kan föras ner mot tygbommen, den bom som det färdiga tyget så småningom ska rullas upp på. Framknytningskäppen är fäst vid tygbommen med ett antal vävsnören. Kontrollera att varpen sitter mitt i vävstolen och att framknytningskäppen sitter rakt. Ta sedan en lagom bunt varptrådar, ca 2 cm i skeden. Dela bunten i två och lägg den ena delen över och den andra under framknytningskäppen. Knyt ihop de båda trådgrupperna med en dubbel enkelknut, man snor dem alltså först ett varv omkring varandra i en enkel knut, och sedan ännu ett varv. Börja med att knyta två grupper mitt på, fortsätt sedan längst ut i varje ända av varpen, fyll sedan på resten. Jag brukar göra en ny knut vid varje färdig knut, först en innanför den längst ut till vänster, sedan en på var sida om dem i mitten och till sist en innanför den längst ut till höger. Detta för att käppen ska hållas jämnt spänd, med ungefär lika många färdigknutna trådgrupper på varje sida om mitten.

Det är viktigt att se till att alla trådar är lika mycket sträckta, man kan borsta trådändarna lite försiktigt om trådgrupperna inte är jämna.

När alla trådgrupper är färdigknutna går man igenom dem och känner efter bakom skaften att de är lika mycket sträckta. Man brukar behöva knyta till en del grupper lite extra, oftast de grupper man knöt först.

När alla känns någorlunda lika börjar man från ena sidan och knyter till dem ytterligare en gång. Man tar tag i båda ändarna, dra till ursprungsknuten lite och knyter ihop ändarna till en halv rosett.

Så här kan det se ut när man är klar

Därefter tar man ett snöre, tex en bit mattvarp, som måste vara en bit längre än framknytningskäppen. Man knyter fast den i hålet i käppens högra ände.

Man för snöret över de trådgrupper som är över käppen och under dem som är under.

När man dragit igenom alla grupper spänner man snöret så hårt man kan och fäster det i hålet i käppens vänstra ände. Snöret får varptrådarna att bre ut sig lite och hamna på samma höjd.

Nu är vävstolen färdig att börja väva på. Hade det varit en stor vävstol med trampor hade det nu återstått att knyta upp skaften och tramporna, men det behöver jag inte göra på Victorian. Skaften är redan uppknutna och några trampor finns inte.

En lusekofta

2011-10-27T21:23:00.001+02:00

Allt mitt gråa och vita ullgarn är nu lindat i härvor och vägt. Det blev alla möjliga tätheter, från 183 till 138 m per hg. Hoppas det ändå ska gå att sticka en kofta av det.
Den kofta jag tänkt mig som inspiration är Drops 110-4, som syns på bilden. Mönstret är gjort för Drops Alpaca, som är 360 per hg, nästan halva tjockleken mot min tunnaste härva, så mycket mer än inspiration kan jag inte nog använda den som. Jag tänkte dessutom försöka sticka uppifrån och ner, lägga upp där man maskar av, öka där man minskar osv. På så sätt kan jag göra ärmarna först och sedan sticka kroppen så lång som garnet räcker till. Tänker ha den mellangrå, som jag har mest av, som grundfärg och den ljusgrå till prickarna. Övriga färger till mönstren.
Men först ska garnet tvättas.

En liten berättelse om den svåra konsten att göra sig av med restgarner

2011-10-22T20:40:00.001+02:00

I januari stickade jag klar en kofta i Drops Merino Extra Fine. Jag fick lite drygt ett nystan av garnet över. Borde räcka till en mössa, tyckte jag. Så jag började sticka Cheer från boken Misty av Kim Hargreaves. Men när jag kom till avmaskningarna upptill var garnet slut. Så jag blev tvungen att köpa ett nystan till.
Nu har jag 40 g kvar av de 50 i det nya nystanet. Ingen större skillnad mot vad jag började med.

Ekar tomt...

2011-10-15T09:30:00.001+02:00

Jag har nu spunnit upp den ena kartongen kardrullar. Så här mycket garn blev det. Fascinerar mig alltid hur stor plats kardrullar tar i jämförelse med det färdiga garnet. Kartongen är visserligen inte fullt så stor som den verkar på bilden - 16x22x32 cm - men ändå. Mycket luft i kardflor.

Lila, gredelin, violett

2011-10-14T20:07:00.002+02:00

Förutom kardrullarna i förra inlägget har jag kvar ungefär 50 g lockar av den lila nyansen, det finns inte kvar något av det vinröda. Jag valde ut de längsta lockarna medan jag kardade. Dem tänker jag försöka kamma med husdjurskammarna på bilden, och sedan spinna ett tvåtrådigt kamgarn. Av garnet tänker jag virka en kant runt tröjan jag ska sticka av kardgarnet. Kul att testa lite olika sätt att preparera ullen.

Lila garn

2011-10-11T21:16:00.001+02:00

Mitt nästa projekt på min Ashford Traveller är ett entrådigt z-spunnet garn av färgade lockar från Gudruns Ullbod

Jag har två kartonger - en liten och en lite större - med handkardade rullar som jag kardat under året.

Jag har också en härva färdigspunnet garn som jag ska försöka kopiera när det gäller tjocklek och utseende. Tror det kommer att bli ungefär 5 till sådana härvor.

Färdigtvinnat

2011-10-10T16:43:00.000+02:00

Så var det entrådiga garnet i näst föregående inlägg färdigtvinnat. Och plötsligt har jag fem tomma spolar. Dags att dra igång nästa projekt, de här garnerna får vila på spolarna några dagar.

Månadskofta oktober

2011-10-09T10:13:00.001+02:00

Månadens kofta för oktober blir en kofta i Vålberggarn, köpt för tre år sedan på vävmässan i Leksand. Färgen heter Nattviol. Jag har gjort en ärm som jag får ta upp och ändra lite grann upptill eftersom ärmkullen blivit för trång. Resten är kvar, även att bestämma hur modellen ska vara. Tänker mig en slätstickad kofta med rätstickade muddar och framkanter, samt ett rätstickat parti i midjehöjd och lite lätt utställd nedtill.
Denna blir nog en lika stor utmaning att få klar som septemberkoftan, men garnet är tjockt och snabbstickat, så när jag väl kommit fram till hur jag ska göra tror jag att själva stickningen kommer att gå snabbt.
Koftan är nr 15 av mina 20 koftor.

Färdigspunnet

2011-10-08T13:29:00.000+02:00

Har nu spunnit färdigt ullen från Gudruns Ullbod. Återstår att tvinna dessa 8 spolar. Alla mina spolar har kommit till användning, jag har 10 totalt, en har jag tunt silke på. Och den tionde behöver jag för att tvinna detta.
Ska jag ge ett enda råd till den som funderar på att köpa en ny spinnrock så är det: Köp många spolar. Fyra, som brukar följa med spinnrocken, är ett minimum för att göra tretrådigt garn. Vill man hålla på med stora projekt eller flera projekt samtidigt krävs det fler än så. Här var jag tvungen att börja tvinna allteftersom, hade jag spunnit allt först och tvinnat sedan hade jag behövt ännu fler spolar i och med att det är så många färger. Så även om spolarna är dyra är de värda att satsa på, dessa kostar 90 kr styck.

Månadskofta september

2011-10-02T21:44:00.001+02:00

Så här ser min månadskofta för september ut just nu, ungefär hälften av de hopstickade styckena + montering återstår. Jag har alltså för första gången misslyckats med att göra klar en månadskofta. 9 månader 8 koftor är läget, vilket inte är så illa det heller.
Enligt mina regler får jag inte ha samma kofta till månadskofta två månader i rad. Därför måste jag välja en ny kofta för oktober. Får fundera lite på det och återkomma i ett annat inlägg.

Uddkant

2011-09-27T21:06:00.000+02:00

Min septemberkofta Joy av Kim Hargreaves har en liten volang nedtill på ärmar och stycken. Man börjar med att lägga upp dubbelt så många maskor som behövs för bredden minus tre. Sedan stickas första varvet 3 stickade maskor och 3 avmaskade. Det bör då bli kvar tre maskor på slutet. (På min första bild syns även framkanten, därför är det sex maskor längst till höger.) Andra varvet stickar man alla maskorna rätt, varvid de avmaskade maskorna drar ihop sig till en uddkant. Snyggt och enkelt!

Septemberkoftan

2011-09-18T08:49:00.002+02:00

Båda ärmarna och 7-8 cm av stycket gjorda på månadens kofta för september. Än finns det hopp om att bli klar!

Vävmässa

2011-09-17T01:49:00.002+02:00

Jag har varit på vävmässa i Borås. Glömde tyvärr att ta med kameran, så det blir inga bilder av de fina utställningarna på Borås Textilmuseum. En utställning handlade om ett antal personer som gått textilutbildning i Borås med exempel på deras verk. En utställning om vävstugor i Västergötland. En med olika varianter av finnväv. Med mera, mycket inspirerande alltihop. Själva muséet är förresten väl värt ett besök även när det inte är vävmässa, mycket gamla textilmaskiner och historiska kläder.
Från vävmässan i de gamla lokstallarna Åhaga - ett stort ånglok står alldeles innanför entrén - fick jag med mig lite blandade saker hem.

Lite att väva med: sammetsgarn, två dubbelskidor, en miniskyttel och ett nummer av den amerikanska vävtidningen Hand Woven.

Lite att sticka med: sex härvor Vålberggarn till en kofta. Världens vackraste garn!

Lite att spinna med: Merino och silke från Gudruns ullbod.

Månadens kofta - september

2011-09-02T16:44:00.000+02:00

Det här får bli månadens kofta i september, Joy av Kim Hargreaves ur mönsterboken Nectar, nr 20 av mina 20 koftor. Jag stickar den i Debbie Bliss Pure Cotton. Detta är något av vad man brukar kalla en utmaning, jag har inte stickat en enda maska på den här koftan före den första september. Visserligen hade jag börjat några cm på bakstycket, men det blev för smalt och måste petas upp. Kanske blir det den första kofta jag misslyckas med att få klar, men redan 8 färdiga koftor på ett år är mer än jag vågat hoppas på. Och jag vill väldigt gärna få den här koftan klar.
Tänker följa mönstret utom att jag gör ärmarna längre och stickar de tre styckena ihop för att slippa göra sidsömmar.

Garn på nya spinnrocken

2011-09-01T07:26:00.001+02:00

Första garnet färdigspunnet på min nya Louet Victoria. 110 g BFL från Yummy Yarn blev 268 m entrådigt z-spunnet garn, alltså ca 244 m/hg. Det är ett ganska ojämnt spunnet garn som kommer att förvandlas till en sjal så småningom.

Nästa projekt på Victorian blir detta, 100 g kamel/tussahsilke från Spinspirations fiberklubb februari 2010. Har tänkt dela det längsmed i 8 eller 16 delar och spinna det så tunt som möjligt i z för att sedan tvinna det tvåtrådigt. Bör spinnas tunt för att inte ludda enligt medföljande instruktion. Vad det ska användas till? Tja, en tanke är att kombinera det med mina 3x110 g BFL i två olika, fast ganska lika, färgställningar från Yummy yarn. Kan bli en kofta eller tröja.

Augustikofta

2011-08-31T11:34:00.000+02:00

Sista dagen i augusti blev augustikoftan klar. Det är en uppifrån-och-ner-kofta enligt Tant Koftas flexibla recept. Garnet är bomullsgarnet Drops Paris, stickor 4 och 5. Tolv nystan eller totalt ca 6 hg gick åt, så när som en liten snutt. Det är en av de stora fördelarna med uppochner-koftor, gör man ärmarna först i den längd man vill ha dem kan man sedan sticka resten så långt garnet räcker och slipper en massa restgarner.
Jag är mycket nöjd med koftan, tror jag kommer att använda den mycket. Den här koftan är nr 5 av mina 20 koftor. Knapparna är loppisfynd.

Det går sakta fram men det går ändå fram...

2011-08-26T17:27:00.000+02:00

Det var länge sedan jag skrev om den här sjalen. I början av året bestämde jag mig för att bara sticka på EN spetssjal i sänder, för att inte röra ihop mönstren. Och redan i januari tog jag itu med den här, Three-cornered shawl från Victorian Lace Today. Sedan dess har jag ägnat mig åt den, några varv då och några varv då. Den stickas utifrån och in, så varven blir kortare och kortare, nu är det lite mer 200 maskor kvar av de över 600 som var från början. Tycker den blir ganska fin, fast lite väl stor. Färgerna gillar jag inte riktigt heller, felet med att köpa garn på nätet är att det inte brukar se ut riktigt likadant i verkligheten som på bilderna. Funderar på att färga över det, men det är kanske synd att färga över ett proffsigt handfärgat garn med karamellfärger eller äggfärger. Tror dock sjalen skulle bli finare och mer använd i mörkrött, mörkblått eller mörklila.

Framsteg

2011-08-16T23:04:00.002+02:00

Jag har redan hunnit fram till armhålen på min röda koftan-kofta. Kroppen hade jag tänkt sticka i ett enkelt spetsmönster, men vid närmre eftertanke tror jag det blir snyggare ihop med mossränderna att helt enkelt göra den i slätstickning.
Jag har ganska ont om garn och vill utnyttja det så mycket det går. Därför tänker jag göra ärmarna först. Jag vill ha dem hellånga och avsmalnande nedåt, med fortsatta ränder i mossstickning på samma sätt som på oket. Avsluta med en rätstickad mudd. Jag ska räkna ut hur många maskor jag behöver minska och sedan fördela minskningarna jämnt över ärmens längd. Varje mönsterrapport om 12 varv är 4,5 cm, så jag blir nog tvungen att anpassa längden på mudden för att ärmen inte ska bli för lång eller för kort.
Sedan gör jag framstycket så långt som garnet räcker. Får bara först räkna ut hur mycket garn det behövs till 10 varv rätstickad mudd + avmaskning och lägga undan det.

Första garnet på Victoria

2011-08-15T22:53:00.000+02:00

Första garnet på min nya spinnrock är 110 gram BFL från Yummy Yarn i rödbrunt och grönt. Jag ville ha långa färgrapporter så jag delade upp garnet så gott det gick mellan färgerna i röda och gröna partier. Som synes gick det inte riktigt, blev alltid lite grönt i de röda ändarna och vice versa. Jag drog sedan ut varje bit för sig och spann ihop dem igen i den ordning de var från början.

Det var svårt att spinna från hela bredden av remsan, och svårt att dra ut. Har också ett problem som jag aldrig haft med min Traveller, när jag slutar trampa kan spinnhuvudet gå bakåt flera varv och linda upp det senast spunna garnet. Känns som att vara tillbaka på de gamla klassiska spinnrockar med bara en trampa som jag först testade att spinna på när jag gick nybörjarkurs på Sätergläntan. Där gick det bättre allteftersom, så förhoppningsvis kommer jag så småningom att lära mig exakt var jag kan stanna trampandet på den här spinnrocken för att undvika att spola tillbaka.
På Victorian kan man flytta garnhållaren lite i sänder till skillnad från alla spinnrockar jag spunnit på tidigare där det finns ett antal krokar att flytta garnet mellan allteftersom spolen blir fylld. Trodde att spolen skulle bli jämnare med en sådan här flyttbar krok, men i stället lyckas jag göra den ojämnare. Kanske också en vanesak, eller också är avståndet mellan de sex krokar som finns på min Traveller helt perfekt.

Augustis månadskofta

2011-08-10T10:52:00.001+02:00

Hög tid att presentera månadens kofta för augusti. Det är en kofta stickad uppifrån enligt Tant Koftas recept. Garnet är Drops Paris bomullsgarn i rött, som har varit med om mycket vid det här laget. Bland annat var det en helt färdig kofta som jag fick peta upp för att passformen blev underlig.
Hoppas det blir rätt den här gången, än så länge är jag i alla fall nöjd med resultatet.
Detta är även nr 5 av mina 20 koftor.

Lösning på bildgåtan

2011-08-09T11:47:00.000+02:00

Här är lösningen på bildgåtan i förra inlägget, Louet S95 Victoria. Jag har nu både en spinnrock och en vävstol som heter Victoria. Att jag köpte just denna modell beror på att den är så lätt, bara 3,5 kg väger den.
Alla ni tre som gissade på bildgåtan hade rätt på fabrikatet men fel på modellen. Vet inte om jag själv hade klarat ens märket.

Bildgåta

2011-08-02T20:21:00.000+02:00

Jag har köpt en ny spinnrock, så här ser den ut uppifrån. Någon som ser vilket märke det är?

Sjunde månadskoftan

2011-07-28T18:40:00.002+02:00

Så var min sjunde månadskofta klar, sju månader, sju koftor. Detta med månadens kofta har gått mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig.
Den här koftan är Mythos från nr 32 av Knitty, stickad i entrådigt garn från Ullcentrum. Det gick åt 160g. Den stickas åt sidan från varje ärmkant och inåt och sys sedan ihop med masksöm bak. Jag har lagt till ett par knappar + knapphål av sju luftmaskor, enligt mönstret ska man fästa ihop den med en sjalnål.
Det var intressant att sticka på det här viset, men jag är inte odelat nöjd med koftan. Tycker den blev både för kort och bred, tänjer sig för mycket på bredden när den är stickad åt det hållet med tunt garn och tjocka stickor. Får försöka dra i den när jag tvättar den. Gillar inte heller att den inte täcker magen, inte riktigt min modell. Dessutom drar den snett, brukar bli så när man stickar slätstickning i entrådigt garn, att jag inte lär mig.
Kanten fram och längs halsen är gjord med i-cord, så nu vet jag hur man gör en sådan, inte så jättesvårt.
Detta var även nr 11 av mina 20 koftor.

Nykardad ull

2011-07-17T18:03:00.001+02:00

Har kardat klar en massa ull till en kofta. Ullen är från Gudruns ullbod och jag har kardat den med hjälp av min kardmaskin. Det ligger två rullar vardera av fyra nyanser i kartongen. Den andra nyansen från vänster bland kardrullarna, alltså rulle tre och fyra, har jag ytterligare fem kardrullar i, några av dem har jag redan spunnit av. Jag tänker ha den nyansen som grundfärg på en kofta, med lus-mönster i den tredje nyansen, den ljusgrå. De övriga ska användas i mönster på ett runt ok och även nedtill på ärmarna. Den lilla härvan är spunnen av de allra mörkaste grå lockarna, blir väl någon enstaka prickrad eller rand någonstans. Alla de fyra grå nyanserna kommer från samma kilo grå ull, det är jag själv som sorterat upp det på olika nyanser. De vita kardrullarna längst till höger är från vita lockar, även de från Gudruns Ullbod.
Ska bli spännade att spinna allt detta och se om jag kan hålla det någorlunda jämntjockt. Tror jag kommer att behöva ägna hela sommaren, och kanske lite av hösten till det. Tänker göra 2-trådigt garn.

Juli-koftan på gång

2011-07-07T20:58:00.000+02:00

Så här ser min juli-kofta ut just nu - färdigstickad men långt ifrån färdig. Det återstår att spänna ut, sy sidsömmar, ärmsömmar, masksöm bak. Göra en framkant i icord. Fästa trådar. Jag tänker mig en knapp och ett knapphål i form av en ögla också, fast de finns inte i ursprungsmönstret. Gillar inte sjalnålar.
Jag tycker koftan ser bedrövlig ut än så länge, men förhoppningsvis blir den bättre när jag spänt ut den och fixat allt det andra.

Juli-koftan

2011-07-01T22:55:00.001+02:00

Månadens kofta för juli blir nr 11 av mina 20 koftor, Mythos från Knitty. Jag stickar den i ett entrådigt ullgarn från Ullcentrum. Den stickas i två delar, man börjar på utsidan av vardera ärmen och stickar till mitt bak och mitt fram. Sedan syr man ihop den mitt bak med masksöm. Jag är klar med det ena stycket och har gjort ökningarna för styckena och lite till på det andra, jag har alltså hunnit en bit längre än när jag tog det här fotot.
Det är en ganska snabbstickad kofta, grova stickor, nr 5, men monteringen kommer nog att bli en utmaning. Gäller att sträcka ut den ordentligt, dessutom gör man framkanterna med I-cord, som jag aldrig gjort förr. Masksöm har jag provat på småsaker, axlar och tåsömmen på sockar, men aldrig tidigare en hel rygg. Men det är ju de nya sakerna jag lär mig som gör att stickning fortfarande är spännande efter alla dessa år.

Trådarna fästade, knapparna isydda...

2011-06-30T19:37:00.001+02:00

Så var även juni-koftan klar, med nästan 5 timmar kvar av månaden. Det är Drops 33-113 i svart Debbie Bliss Cathay.
Jag följde mönstret, men gjorde ärmarna hellånga och lade till 2 mönsteromgångar extra nedtill på koftan. Gillar resultatet. Spetsmönstren var roliga att sticka, gillar också konstruktionen av framkanter och halskanter på den här koftan, de är färdigstickade när styckena är klara, inga maskor att plocka upp. 590 gram garn gick det åt, 160 har jag kvar. Så jag får fundera ut något mer att göra av det, en mössa kanske? Garnet är 50% bomull, 35% viskos och 15% silke. Tror de slutat sälja det.
Roligt att bli klar med den här koftan, för garnet har varit med länge. Mitt allra första blogginlägg handlade om att jag petade upp en nästan färdig kofta i det här garnet. Och den här koftan fick också äran av att bli nummer ett av mina 20 koftor.

20 koftor - nr 21

2011-06-24T17:27:00.001+02:00

Den här koftan, Ansouis från Rowan Magazine nr 45, får bli den tjugoförsta i min serie 20 koftor. Den stickas med stickor 4 och 5 i Summer Tweed, ett garn som består av 70% silke, 30% bomull. Det är ett grovt tvåtrådigt garn, tyckte först inte om att sticka i det, men nu efter drygt en halv ärm har jag vant mig, och upptäckt hur lätt och vackert resultatet blir. Tänker i stort sett följa mönstret, fast hoppa över fickorna och göra ärmmuddarna lite längre och ärmarna totalt lite kortare. Samt sticka nederdelen av framstycken och bakstycke tillsammans.
Ska bli spännade att se om det ljusa garnet räcker, jag råkade köpa 4 ljusa och 5 mörka i stället för tvärtom, som det ska vara till min storlek. Men inga fickor och mindre ljust garn till ärmarna gör förhoppningsvis att det räcker ändå.
Det kommer en genomgång i ett senare inlägg av vad som hänt med mina första 20 koftor.

Rysk docka

2011-06-23T15:55:00.002+02:00

Anastasiya heter det här väst-mönstret från Rowan Magazine nr 48. Det är ett av mönstren på temat Russian Doll. Jag gillar själva mönsterstickningen, men vill hellre göra det som en tröja eller kofta. Jag är inte förtjust i de rutiga partierna så dem tänker jag ta bort. Tycker också den randiga mudden är lite väl lång så den tänker jag göra lite kortare. Tror att längden blir mer i min smak efter de minskningarna, blir den för kort kan jag alltid lägga till något mönster på axlarna.

Mönstret är tänkt att stickas i 8 olika nyanser av Rowan Felted tweed, men jag tycker det är ett lämpligt tillfälle att använda något från min stora samling av växtfärgade garner. De flesta av dem har jag inte färgat själv utan köpt på Tradera. Till exempel dessa, som är en lite strävare typ av tvåtrådigt ullgarn, något i stil med Brage-garn. Jag har ganska många färger, men inte så mycket av varje, så jag får improvisera färgvalet allteftersom jag stickar.
En annan ändring jag tänker göra är att jag ska sticka runt i stället för att sticka fram och tillbaka. De aviga varven är mycket svåra att göra, vilket jag märkte när jag stickade provlappen på bilden. Trådarna från den färg man inte använder är i vägen, så det är svårt att se mönstret.
Ska bli spännande att göra detta, det är roligt att sticka med flera färger. Varje varv känner man att det händer något nytt.

Färdigstickat

2011-06-23T01:24:00.000+02:00

Då var alla delarna färdigstickade till månadens kofta i juni. Återstår bara att spänna ut den och sy ihop den (axelsömma, ärmsömmar, sy i ärmar), och välja ut knappar och sy i dem. Ska nog gå att hinna med innan månaden är slut.

Ytterligare lite nyspunnet

2011-06-10T20:52:00.000+02:00

De två spolarna svart garn i förra inlägget har tvinnats ihop till en liten härva entrådigt garn. Det blev ca 10 m på 5 gram, alltså 200 m/hg. Det mönster jag tänker sticka efter använder ett garn som är 360 m/hg. Så jag får försöka spinna de övriga färgerna lite tunnare. Annars får det bli ett annat mönster.

Ännu mer nyspunnet

2011-06-07T20:52:00.001+02:00

Det här är vad jag spinner på min Ashford traveller just nu. Grå och vit ull från Gudruns Ullbod, i olika stadium mellan ull och garn. Den vänstra kartongen innehåller ljusgrå, mörkgrå och vit ull, tvättad, färgsorterad men ännu inte kardad. Ovanpå ligger två spolar z-spunnet garn av svart ull, det lilla som fanns. I den högra kartongen ligger ett antal kardmaskin-kardade rullar + en spole med entrådigt garn i mellangrått. Spolen innehåller lika mycket ull som två av kardrullarna.
Tanken är att göra tvåtrådigt garn av allt detta. Helst ganska tunt. Och ganska jämntjockt, till en kofta.

Mer nyspunnet

2011-06-04T15:43:00.001+02:00

Har skrivit några gånger om de här vantarna med fåglar på - klicka på etiketten nedan om du vill se tidigare inlägg. Sist jag skrev hade det vita garnet tagit slut så jag började spinna nytt garn på min slända. Nu har jag spunnit klart det, tvinnat och tagit av det från sländan.
Det gamla garnet var 270 m/hg (det vita) och 273 m/hg (det mångfärgade). Meningen var förstås att det nya garnet skulle vara ungefär lika tjockt. Jag mätte och vägde, 54m, 20g. 5x54 för att få ett hekto alltså, få se nu det blir... 270m !!!!!!! Exakt samma som det tidigare!!
Har ingen aning om hur jag bar mig åt. Ibland har man helt enkelt tur.

Nyspunnet

2011-06-02T18:01:00.001+02:00

Har gjort klart ett nystan rött garn. Vad det består av framgår här. Fast de röda efsingarna har jag plockat ut och kastat. Garnet blev 112 m långt och väger 70 gram. Alltså ca 160/hg.
Vad det ska bli? Ingen aning. Kanske några ränder i en kofta. Först ska det i alla fall tvättas, sen kanske det hamnar ett tag i min korg med hemspunna garner.

Månadens kofta i juni

2011-06-01T17:42:00.000+02:00

Månadens kofta i juni blir den första av mina 20 koftor, Drops 113-33, stickad i Debbie Bliss Catay. Det här garnet fanns också med i mitt allra första blogginlägg, då hade jag tvingats peta upp en nästan färdig kofta eftersom den inte kändes OK. Hoppas jag lyckas bättre denna gång, jag följer mönstret ganska troget, tänker göra den lite längre, så jag gör ytterligare två omgångar av det nedersta spetsmönstret.
Jag har gjort klar en ärm och börjat lite på den andra, samt gjort drygt 3 spetsmönster på det kombinerade fram- och bakstycket. Kanske kommer jag att peta upp den översta delen av ärmen och göra den lite längre och bredare, lägga till ett par ökningar. Få se hur mycket garn jag har kvar när jag kommer så långt.
Jag funderade länge på att göra koftan-koftan i röd Paris till min juni-kofta. Men jag vågade inte riktigt efter mina två misslyckanden med den sortens koftor. Så nu får den vila tills den här koftan är färdigstickad. Jag har många lediga dagar i juni, så jag hoppas det kommer att gå fort.

Ett nytt försök

2011-05-31T21:22:00.001+02:00

Jag har berättat tidigare att jag fick peta upp en nästan färdig kofta i rött Drops Paris. Nu tänker jag göra ett nytt försök att sticka något av det garnet. Samtidigt blir det ett nytt försök att göra en uppifrånochnerkofta. Jag har startat på två stycken tidigare, men gett upp när jag kommit ner under ärmarna. Tycker det blir för fyrkantigt där, både på dem och den uppifrånochnerkofta som jag lyckats sticka färdig. Funderar på att öka på varje varv, både på styckena och ärmarna, under några varv direkt innan jag sätter ihop koftan under ärmen, för att få det lite rundare.
Det blir rätstickade kanter, räta ränder med 4-5 cm mellanrum upptill. Och små mönster i spets nedtill. Tror jag. Gillar det rätstickade bättre än mosstickningen på provbiten. Tänker använda stickor 4 till hals och muddar, stickor 5 i övrigt. Dags att börja räkna!

Fem månader - fem koftor

2011-05-30T18:16:00.002+02:00

Månadskoftan för maj är klar! Sedan jag började med månadens kofta i januari har jag på fem månader gjort klart fem koftor. Jag är glatt överraskad.
Majkoftan är Hey Teach från Knitty, stickad i Lorna Lace Shepherd Sock i färgen Mixed Berries. Jag har fått räkna om lite eftersom garnet är tunnare än mönstrets. Använde stickor 3 till muddarna och 3,5 till resten. Knapparna är loppisfynd.
Det var en rolig stickning och jag är nöjd med resultatet. Det gick åt 215 gram av garnet, så jag fick 85 gram kvar av mina härvor, lagom till ett par sockar. Garnfärgen är förresten betydligt mörkare än den ser ut på mina foton, i verkligheten är det snarare lingon och blåbär än babyrosa och babyljusblått.
Detta var även nr 18 av mina 20 koftor.

Glädje

2011-05-29T14:04:00.000+02:00

Joy heter den här koftan ur Kim Hargreaves Nectar. Joy är ju glädje på engelska, därav rubriken, men även för glädjen av att börja sticka på en alldeles ny kofta.
Den här koftan får bli nummer 20 av mina 20 koftor. Jag stickar den i Pure Cotton från Debbie Bliss, köpt på rea för mer än ett år sedan från Garnkorgen. Garnet är lite tjockare än det i mönstret, så jag har räknat om lite.
Nr 20 av 20 koftor betyder inte att det är slut. Finns flera kvar som jag inte räknat upp än, varav några som jag inte vet om jag ska peta upp eller sticka färdigt. Och jag både köper och spinner garn till nya koftor.
Kan dock vara dags för en återblick över de 20 koftorna hittills och hur det har gått med dem. Men det tar jag en annan dag.

Nästan färdig

2011-05-28T07:05:00.000+02:00

Månadskoftan för maj är färdigstickad. Dags att spänna ut den. Jag tycker den verkar liten, men det är ju spetsmönster så det kanske går att spänna ut den. Jag får dra lite.

Nytt garn och annat

2011-05-22T21:47:00.000+02:00

Handlat Rowan Magazine 48 och lite garner i London. Det är Summer Tweed till en kofta ur Rowan Magazine 45 som jag köpte förra året. Och ett nystan Noro Sekku till en sjal.
Mönsterhäftena är betydligt billigare i England än i Sverige. Rowan garnerna, som ju är från England, är det lite olika med. Det här garnet var klart billigare, men jag hade kollat priset i Sverige på några andra garner jag var intresserad av, och en del av dem hade ungefär samma pris i Sverige som i London.
Det finns tre teman i mönsterhäftet, ett kallas Russian Doll och innehåller ett antal plagg i flerfärgsmönstrat, bland annat de på omslaget. Flera av dem är jag intresserad av att sticka, särskilt själva mönstren, fast kanske i andra modeller. Stickad klänning är tex inget jag någonsin kommer att bära, men man kan ju korta av till tröja eller kofta. Kanske försöker jag något av mönstren till en kofta i växtfärgat garn. Fortsättning följer.

Spinna garn till en kofta

2011-05-21T09:14:00.000+02:00

Jag har börjat på ett nytt stort projekt på min spinnrock. Det är grå svensk ull från Gudruns Ullbod som jag tvättat, sorterat i olika nyanser och sedan kardat på kardmaskinen. Detta är den mellangrå, jag har ljusgrå och mörkgrå också, och en liten slatt som nästan kan kallas svart. Dessutom har jag tänkt spinna lite vit ull, likaså från Gudruns Ullbod till samma projekt. Tänkt att det ska bli tvåtrådigt och ungefär 300-400 m per 100 gram, jag tänkte göra en lusekofta med mönstrat ok.
Hur vet jag att jag får rätt tjocklek på garnet? Ingen aning. Kan bara jämföra med annat jag spunnit förut. Vi får väl se hur det går, och även hur det går att få garnerna någorlunda likvärdiga.
Så här gör jag: jag river av en tunn remsa från kardfloret, sen spinner jag så tunt jag kan. Jag använder den minsta trissan på spinnrocken, den som ger den högsta farten. Det blir ganska lösa bitar av det här kardfloret, går inte att dela jämntjockt. Fibern känns seg när jag drar ut den. Roligt att spinna är det.

Hur går det med månadskoftan?

2011-05-14T18:43:00.001+02:00

Jo, det går framåt. En ärm klar, halvvägs på den andra. En bra bit på stycket. Så visst finns det hopp om att den blir klar.
Gick in på Ravelry för att se om det fanns några färdiga koftor i det här mönstret, (Hey teach). Det fanns över 2000! Fast jag såg bara ett par stycken i flerfärgat garn. Orkade förstås inte titta igenom alla.
Jag har haft konto på Ravelry ganska länge, men jag lägger aldrig upp mina stickprojekt där. Använder det bara för att kolla vad andra tycker om ett mönster jag funderar på att sticka, och för att kolla hur mönstret blir färdigt i olika garn.

Efsing-garn

2011-05-12T20:10:00.000+02:00

För ganska länge sedan visade jag hur jag kardade ihop lite blandade fiber, bland annat efsingar av tunt bomullsgarn. Tanken var att göra något vettigt av efsingarna, som man får i stora mängder när man väver. (Efsingar = sista delen av varpen, de trådar som blir över på slutet).
Jag har nu spunnit av fibrerna, och jag gillar fiberblandningen väldigt mycket. Blir ett mjukt och fint garn. Men bomullstrådarna hänger mer eller mindre löst även i det färdiga garnet, tror jag kommer att plocka bort dem när jag stickar med det.
Så jag får hitta på något annat att göra av efsingar.

Majkoftan

2011-05-04T08:57:00.002+02:00

Månadskoftan för maj blir Hey Teach från Knitty i Lorna Lace Shepherd Sock. Den är nummer 18 bland mina 20 koftor. Jag startade den bara för någon vecka sedan, och presenterade den första gången den 27 april. Jag har gjort ca 5 cm på en kombinerad nederdel i slätstickning och ungefär lika mycket på den ena ärmen i spetsmönster. Jag har fått räkna om mönstret eftersom mitt garn är tunnare än det i beskrivningen.
Gillar verkligen hur den här koftan ser ut än så länge, trevlig att sticka är den också. Men det är den månadskofta hittills som jag hunnit kortast på när jag valt ut den, så vi får se hur det går att få den färdig.

Skedning

2011-05-01T10:06:00.000+02:00

Skedningen av en väv går till ungefär som förskedningen. Största skillnaden är förstås att varpen befinner sig inuti vävstolen. Därför måste skeden på något vis hängas in i stolen. På min Victoria är det bara att sätta in den i slagbommen, här är slagbommen fast monterad och stödd mot ramen till vävstolen. På de flesta större vävstolar, där slagbommen hänger löst uppifrån, får man i stället hänga skeden vågrätt framför skaften, antingen i främre skaftet eller i skafthållaren.
Vilken sked man ska använda framgår av vävnotan. I mitt fall är det en sked 65/10, alltså betydligt tätare än förskeden. Man börjar med att minska skedbredden med vävens bredd, i mitt fall 70-68=2. Det måttet delar man i två för att få fram var i skeden man ska börja, 1 cm i mitt fall. Meningen är alltså att det ska bli lika mycket tomt i skeden på varje sida om varpen. Min väv ska enligt vävsedeln ha två trådar i rör, och alltså börja skedas 1 cm in från höger, det är det jag utgår från i beskrivningen nedan, fast en annan väv tex kan börja 10 cm in och bara ha en tråd i rör.
Man löser upp knuten med varptrådar längst till höger, sticker in skedkroken i röret 1 cm in från kanten, lägger trådarna från de två första solven i skedkroken och drar dem igenom till framsidan av skeden. Sedan fortsätter man med nästa rör och nästa två trådar tills man arbetat igenom en grupp trådar. Sedan slår man en ny knut på dem på den nya sidan om skeden. Så fortsätter man med nästa trådgrupp.
Om man tittar närmre på mina bilder ser man att det är TRE trådar i de första två rören. Det är för att jag vill ha en stadkant på tyget. Tyget blir då lite tjockare ute i kanterna och det blir lite lättare att undvika att dra in kanterna när man väver. Om man gör en stadkant på ena sidan gör man förstås en till stadkant på samma sätt när man kommer till slutet av skedningen.

När skedningen är klar är det dags att knyta fram varpen. Solvning och skedning kan man avbryta när som helst, använda småstunder till att solva eller skeda några enstaka trådgrupper. Men knyta fram bör man göra i ett svep, annars är det svårt att få det jämnt. Man får alltså se till att ha en ostörd timme eller två framför sig, även om jag inte tror att det tar fullt så lång tid.

I sista minuten

2011-04-30T19:28:00.002+02:00

Så var aprilkoftan färdig. Känner mig väldigt duktig, 4 månader, 4 koftor.
Det är en ganska omarbetad variant av Lords and Ladies från Rowan Magazine 44. Garnet är Kid merino från Crystal Palace, i färgen Blueberries-grapes, köpt från Garnkorgen för ett par år sedan. Stickor 3,5.
Jag har gjort framstyckena bredare och spetsen fram smalare. Dessutom har jag virkat ett varv fasta maskor runt spetskanten, tyckte den blev lite sladdrig, ärmkanterna var OK som de var. Jag har sytt i knappar i stället för knytband. Knapphålen är virkade öglor om vardera 7 luftmaskor. Knapparna är från en utsliten herrskjorta.
Ganska rolig stickning, mjukt och trevligt garn. Den kommer nog ändå inte att bli en favoritkofta, känns inte riktigt som min stil. Men det är en väldigt bra kofta att ha med på resor eller vandringar, när man vill hålla nere bagagevikten. Bara 120 gram väger den.

Detta var nr 16 av mina 20 koftor, den sjunde i listan som blev klar.
Snart dags att välja majkofta.

Ännu en kofta

2011-04-29T20:56:00.002+02:00

Det här garnet har kommit från en fyndlåda av ullgarner från en vävgarnsfirma. Kallas homespun, fast det är nog maskinspunnet. Ganska strävt med tweedkänsla. Har haft det ganska många år. Började lite på en komplicerad kofta med spetsmönster och strukturmönster, men kom fram till att garnet nog gör sig bättre i en enkel modell. Så nu blir det något i stil med den här koftan, Marigold från Rowan magazine nr 45. Jag kommer att göra ärmarna långa, och något broderi blir det inte. Kanske inte heller några hålrader längs raglan-minskningarna.

Detta får bli nr 19 av mina 20 koftor. Nästa blir alltså nr 20. Men det kommer inte att vara den sista. 20 koftor nr 21 och 22 med fler kommer att presenteras så småningom.

Strumpgarnskofta

2011-04-27T18:22:00.002+02:00

Fem nystan Shepherd sock från Lorna Lace i färgen Mixed Berries har jag haft liggande i min garnsamling ett par år. Har tänkt mig en lite enklare kortärmad kofta, och fastnade för den på bilden. Den heter Hey Teach och är från Knittys sommarnummer 2008. Den är gjord i ett lite grövre garn, så jag har fått räkna om lite. Tycker modellen är bra att utgå ifrån, kanske gör jag den utan spetsmönster på livet. Har också gjort lite andra ändringar, stickar till exempel alla tre styckena samtidigt och gör framkanten i rätstickning direkt istället för att sticka på den efteråt. Dessutom tänker jag bara ha knappar från mittresåren och uppåt.
Den här koftan får bli nr 18 av mina 20 koftor.

Sakta men säkert

2011-04-19T18:14:00.000+02:00

Aprilkoftan går framåt. Bakstycke, två framstycken, två ärmar med spetskanter. Dags att spänna ut. Sedan återstår att sy ihop delarna, att göra en bred fram-och-halskant i spets, att fästa trådar och välja ut och sy i ett par knappar.
Spetskanten kommer att ha ungefär 400 maskor. Blir som att sticka de sista sega varven på en trekantssjal. Har ända från början tänkt göra kanten smalare än i mönstret - där är den 18 cm!
Eftersom jag nu är framme vid monteringen kan jag nu sticka på vilka koftor jag vill. Men jag inser att större delen av månadens återstående sticktid tyvärr kommer att gå till spetskanten.

Syfestival och tröja

2011-04-09T14:48:00.000+02:00

Den här tröjan hittade jag när jag skulle välja kofta till månadens kofta i april. En tröja går också bra enligt mina regler. Jag undrade lite över att den blivit liggande, har ju kommit en bit förbi ärmhålsavmaskningen. När jag provstickat ett par varv undrade jag inte längre, den tar tid att sticka och hårt bomullsgarn 8/4 kombinerat med tunna stickor (nr 2) är ingen trivsam kombination. Gör ont i fingrarna. Men jag tycker den är fin och vill gärna få den klar. Får sticka några varv då och då, när bara ärmarna är kvar kanske jag vågar välja den till månadens kofta.
Jag hade trevligt på Sy-festivalen. Lyckades hålla igen med köpen, inga koftgarner, faktiskt inga garner alls, bara knappar och en rundsticka. Men jag såg flera symaskinsdemonstrationer och har flera symaskinsbroschyrer med mig hem. Dags för en ny symaskin alltså, min gamla klarar inte ens att sy en jämn raksöm längre. Kanske blir det två maskiner, vore kul med en overlock, men jag måste ha en maskin att sy knapphål med också.

Garn till 2 nya koftor

2011-04-03T15:49:00.000+02:00

Passade på att köpa lite garn när jag var i Stockholm förra helgen. Först blev det några nystan entrådigt ullgarn från Yllet i en färgkombination som var alldeles ny. Tycker den är väldigt fin. Det är inte riktigt den sorts färgkombinationer jag själv brukar välja, vilket gör det ännu mer spännade. Kommer att bli en kofta, får testa lite först hur långa ränder det blir.
Nästa inköp var tre nystan Colinette Mohair i färgen Fire från Anntorps Väv. Kommer att bli en koftankofta i ren slätstickning med kanter i rätstickning eller mosstickning. Mycket mjukt garn i olika röda nyanser, rött är verkligen en av mina favoritfärger.

Därmed har jag alltså köpt garn till 3 nya koftor i år, samtidigt som jag tack vare "månadens kofta" stickat färdigt 3 stycken. Så antalet oavslutade koftor är oförändrat. Men jag tycker ändå jag har gjort stora framsteg, jag har tre nya koftor att använda (ja, min dotter har en och jag två). Och jag har visat för mig själv att jag faktiskt klarar att slutföra sådant jag bestämt mig för, även stora stickningar som koftor.
Ska förresten till Symässan i Jönköping på fredag. Om jag känner mig själv rätt blir det nog garn till ytterligare en eller annan kofta där.

Månadens kofta april

2011-04-02T11:04:00.000+02:00

Månadens kofta i april blir Lords and Ladies från Rowan Magazine nr 41, från 2007. Den är även nr 16 av mina 20 koftor.
Är klar med bakstycket och en och en halv ärm, förutom spetsmuddarna. Har även börjat lite på det första framstycket.
Jag gör framstycken och axlar 10 maskor bredare, och tänker göra spetskanten fram smalare, så den inte behöver vikas. Ändå är det ganska mycket spets på den här koftan. Dessutom finns det inget diagram, vilket jag tycker är besvärligt. Blir lite av en utmaning. Just nu är det å andra sidan inte så mycket spets på den spetssjal jag stickar samtidigt, många räta och aviga varv mellan spetsvarven.

Kamgarn och kardgarn

2011-03-29T20:51:00.001+02:00

Kammade några lila lockar från Gudruns Ullbod med en av de kammar för hundar som jag visat tidigare på bloggen. Sedan snodde jag ihop det till ett tvåtrådigt garn. Verkar bli bra. Ska så småningom bli en virkad kant till en tröja av kardgarn från samma lockar i lila och rödlila. De längsta lockarna sparade jag under kardningen, det är dem jag tänker kamma nu.

Marskoftan

2011-03-24T18:51:00.002+01:00

Min marskofta är klar! Jag blev riktigt nöjd med den. Under arbetets gång har jag tyckt den såg lite väl brokig ut, och undrat om jag någonsin skulle sätta på mig den, men nu när jag är klar med den tycker jag den är helt OK. Tror det är de mörka muddarna och kanterna som gör att den ser lite mer enhetlig ut.
Det är Drops mönster 114-1, stickad i Drops Delight. Jag gjorde ärmarna lite bredare, la till 2 cm extra på mönstret hela vägen upp, de känns fortfarande smala. Tycker inte Drops är så jättebra på ärmar. Gjorde också ärmmuddarna smalare genom att sticka ihop maskor direkt efter att jag plockat upp för mudden. Det gick åt 6 nystan mörkblå och 3 nystan ljusblå garn till storlek M, vilket stämmer bra med garnåtgången i beskrivningen. Knapparna är från en utsliten herrskjorta.

Nu har jag alltså gjort 3 koftor på 3 månader. Jag får gå tillbaka ända till 2002 för att hitta ett år när jag gjort lika många. (Jag har antecknat vad jag stickat klart varje år ända sedan början av 1980-talet, långt innan jag eller någon annan började blogga). Så det känns som om månadens kofta var en bra idé. Januarikoftan hade säkert blivit klar ändå, februarikoftan troligen blivit klar, fast kanske lite senare, men den här koftan hade definitivt inte blivit klar utan månadens kofta.
Nu har jag en dryg vecka på mig att fundera över vilken kofta jag ska göra i april. Bör nog välja en där jag kommit ganska långt, det tar tid att sticka koftor. Får ta en titt i garnpåsarna.

Färdigsolvat

2011-03-22T21:29:00.000+01:00

Då var äntligen alla trådar instoppade i sina solv på min nya väv. Dags att ta itu med skedningen, som brukar gå betydligt snabbare.

Tjockare och tjockare

2011-03-21T21:32:00.001+01:00

Gjorde ett försök att spinna tjockt garn på min spinnrock. Det blev inte riktigt lyckat. När jag kommit en bit kunde jag inte längre se hur tjockt jag spunnit i början. Därför trodde jag det var tjockare än det var. Det högra garnet på bilderna är hur det såg ut i början, det vänstra hur det såg ut mot slutet. Tyckte också det blev svårare och svårare att spinna jämnt, kanske inte så konstigt när det var 3-4 gånger så tjockt.
Kan man rätta till sådant här efteråt? Till exempel genom att spinna igenom det igen och dra ut de tjocka partierna. Antagligen inte, snodden håller nog ihop det så det inte går att dra ut.

Jättestor spetssjal

2011-03-19T23:00:00.000+01:00

Det går framåt med min spetssjal i rosa och ljusblått. Den stickas utifrån och in, från början var det 624 maskor, nu är det ungefär 450, men varven känns fortfarande långa. Den heter Three-cornered shawl och kommer från boken Victorian lace today.
Den verkar bli jättestor, ser stor ut redan som den är och ännu större blir den när den så småningom blir utspänd. Får väl bära den lite ihopknölad, den är väldigt tunn så det går kanske bra.
Kommer nog att ta någon eller några månader till att få den klar, det här året är det koftorna som är min viktigaste stickning.

Ullkammar?

2011-03-15T20:45:00.001+01:00

Har köpt några olika kammar på husdjursavdelningen på stormarknaden. De är till för att kamma hundar (eller katter?). Själv ska jag använda dem till att kamma ull, riktiga ullkammar verkar farliga och är dessutom dyra. Har tänkt kamma lite lila lockar från Gudruns ullbod, och sedan spinna ett två- eller tretrådigt garn att ha till virkad kant på tröjan jag ska sticka av mitt entrådiga lila kardgarn. Kommer inte att behövas några större mängder som tur är.
Får se hur det går.

Det här går ju bra!

2011-03-13T16:56:00.000+01:00

Jag sländspinner igen efter ungefär ett års uppehåll. Och det är inte svårt alls, det är som att cykla, har man en gång kunnat det sitter det i ryggmärgen. Roligt är det också. Tycker nästan det är lättare än jag minns det, kanske för att jag spunnit en massa på spinnrock under tiden, och klarar bättre att dra ut fibrerna.
Det är merino jag spinner, behöver lite mer vitt garn till mina fågelvantar av sländspunnet garn.

Mer vantgarn

2011-03-11T21:55:00.000+01:00

Det börjar bli dags för mig att spinna lite mer garn för att få mina fågelvantar färdiga. Tur att jag antecknat ordentligt hur jag gjorde det ursprungliga garnet. Det gjordes av en bit merino från ett nybörjarset från Spinspiration. Jag spann på den lilla sländan till höger på bilden, också från Spinspirations nybörjarset. Tvinnade på den stora sländan, hemslöjd från Sätergläntans butik.
Jag hittade den lilla snutten garn som blev över när jag tvinnade och den ena garnlängden - som alltid - blev lite kortare än den andra. Och ännu bättre, jag hittade 100 gram vit Merino från Spinspiration, som jag köpt någon gång i tiden för att det kunde vara bra att ha. Klokt gjort, nu är det för sent att handla där, butiken är nedlagd. Jag kommer att sakna den, särskilt fiberklubben.

Slut på garn

2011-03-09T18:07:00.000+01:00

Så här långt har jag hunnit på min andra fågelvante. Det börjar bli alltmer tydligt att det vita garnet inte kommer att räcka. Det är inte konstigt, det var bara 35 gram, det mångfärgade var 50 g, dessutom är vantarna mest vita.
Så det blir till att spinna mer. Garnet är spunnet på slända, jag har inte sländspunnit på ungefär ett år, så det ska bli intressant att se om jag fortfarande kan.

Lite fiberexperiment

2011-03-06T20:49:00.002+01:00

Det började med en bunt efsingar, eller snarare framknytningstrådar. Det är trådarna i början på en varp som man knyter om garnkäppen och sedan klipper av när väven är färdig. Tycker alltid det är synd att slänga saker, så jag tänkte prova om de gick att spinna med. De är ganska tunna, bomullsgarn 30/2. Jag tog 3 gram ca 15 cm långa som jag delade i 2 på längden.

Till detta lade jag till 10 g röda ull-lockar från Gudruns ullbod, 3 gram kidmohair-lockar från mitt spinnbyte, och 1 gram sari-silke, bara röda nyanser. Ullen nedtill till höger, silket upptill till vänster.

Jag kompletterade med 30 gram kardad ull från Gudruns Ullbod och 20 gran merino i färgen Red Rose från Handpainted Yarn i Uruguay.

De röda ull-lockarna kardades först in i kardmaskinen

Därefter bomullstrådarna. De lade sig löst ovanpå.

Därefter kardades den vita kidmohairen in. Sedan tog jag av kardfloret, delade det och kardade in det på nytt några gånger.

När floret såg ut så här kardade jag in sari-silket, som jag först klippt i mindre bitar för att inte slita sönder kardmaskinen.

Sedan delade jag merinon, den kardade ullen och min egen kardade blandning i tre delar var och kardade ihop en del av vardera av de tre olika sorterna. Delade och körde igenom några gånger tills jag hade tre kardflor

Rullade in vart och ett i en bambutablett och lät vila ihoprullat över natten.

Sedan tog jag ut kardfloren, rullade ihop dem och la dem att vila i en skokartong. (Perfekt förvaring av kardflor.)

Tyvärr ligger bomullstrådarna fortfarande ganska löst i kardfloren. Syns rätt bra på den här bilden. Och när jag plockade undan kardmaskinen låg ungefär hälften av efsingsbitarna kvar under i fiberdammet.

Jag återkommer med hur det går att spinna detta. Det blev mjuka och fina kardflor. Däremot tror jag inte det var någon bra idé att karda in efsingar. Kanske inte så konstigt - har aldrig hört/läst om någon som gjort det, och det finns ju många som både väver och spinner, så någon borde i så fall ha kommit på det för länge sedan.

Ett litet nystan

2011-03-05T20:09:00.000+01:00

Köpte ett nystan svart Drops Merino tidigare i veckan.

Månadens kofta - mars

2011-03-01T18:31:00.000+01:00

Det här får bli min marskofta, Drops mönster 114-1 stickad i Drops Delight. Ska egentligen stickas i Fabel. Det är nr 9 av mina 20 koftor.
Av själva koftan fattas bara den översta delen av ena framstycket. På ärmarna har jag gjort den nedre delen med rutor och ärmmuddarna. Ungefär 4/5 av ärmarna kvar. Dessutom framkanter, ganska breda, halsmudd, sy ihop axlar, sy ihop ärmar, sy i ärmar, välja och sy i knappar. Och fästa en väldig massa trådar. Står inget om att den behöver spännas ut, kanske gör jag det ändå. Tänker försöka göra alla kanter i den mörkaste blå nyansen, som på ärmarnas början på bilden, för att få koftan att se mer enhetlig ut.
Ska bli spännade att få den klar, nyfiken på hur den blir.

Februarikofta

2011-02-27T17:09:00.001+01:00

Februarikoftan är färdig, med en dag kvar på månaden. Den tog tid att montera, ganska mycket att sy. Förutom att den är månadens kofta är den också kofta 13 av 20 koftor.
Det är Kim Hargreaves Cate ur boken Thrown Together. Jag använde beskrivningens garn, Rowan Kid Classic, köpt i London för lite mindre än ett år sedan. Det gick åt drygt tio 50-grams nystan till storlek M, jag förlängde både ärmarna och själva koftan några centimeter. Jag vände också ärmarna med den slätstickade sidan ut, i mönstret var avigan utåt.
Trevligt mönster att sticka, kanske är den lite väl vid nedtill, man maskar av en maska i varje avigt och rätt fält när man kommer till flätorna, tror det varit bättre att lägga upp de maskorna färre från början så hade den varit mindre tung och man hade sparat lite av det dyra garnet.

Knapparna är ett loppisfynd, en påse med ca 100 knappar för 20 kr innehöll bland annat 6 stycken av dessa. Provade först med röda knappar, men tycker koftan får mer liv med de gröna.

Skillnad på vantarna

2011-02-26T12:52:00.000+01:00

Det går framåt med med mina fågelvantar. Den första är klar, den andra har kommit upp till andra fågeln av fyra. Det syns ganska tydligt att vantarna blir olika i färgerna. När jag stickar med köpt självrandande garn brukar jag vara noga med att försöka göra ränderna någorlunda lika på de båda sockarna/vantarna, men här i mitt hemspunna garn är det inte ens någon idé att försöka, ränderna och färgkombinationerna återkommer inte. Tycker än så länge att det är helt OK, till och med snyggt, att de är lite olika, syns att de hör ihop ändå. Och det gör det onekligen mer spännande att sticka.
På den nedre bilden syns det att de två vantarna är olika på det väsentliga sättet, lyckades komma ihåg att göra en vänstervante och en högervante

20 koftor, nr 17

2011-02-23T20:33:00.001+01:00

Min sjuttonde kofta är mönster 104-1 från Drops design. Jag stickar den i en lite diskretare variant, med Trekking Pro Natura i en enfärgad och en diskret randad blå färg. Stickar 4 varv enfärgat, 4 varv randig. Har gjort lite mer än en halv ärm.

Solva

2011-02-20T19:22:00.001+01:00

För att solva behöver man en solvnota, och en sådan ser i mitt fall ut som på bilden. De de 8 första lodräta rutraderna med de två diagonala svarta rut-raderna till vänster är de fyra skaften. När man solvar börjar man från höger på skaftteckningen, vilket är på den åttonde rutraden från vänster på bilden. Den nionde och tionde rutan är bara utfyllnad, den elfte till fjortonde visar hur tramporna ska knytas till skaften. Rutorna under (ibland är de över) tramporna visar trampordningen, alltså i vilken ordning man ska trampa ner tramporna när man väver.
Solvningen börjar alltså med rutrad 8. Där är den översta rutan svart. Det betyder att den första tråden ska sättas i ett solv på det bakersta av de fyra skaften. I rutrad sju är den andra rutan fylld - alltså tråd 2 i ett solv på skaft 2 bakifrån. Rad 6 har ruta 3 fylld, tråd tre ska solvas på det näst närmsta skaftet osv. Sedan fortsätter man så, man behöver inte rita alla trådarna, 888 stycken i mitt fall, utan ritar bara upp så mycket som behövs för att man ska förstå mönstret, Sedan börjar man om från början. Här hade det egentligen bara behövts 4 rutrader.

På nästa bild har jag hunnit några mönsteromgångar, eller mönsterrapporter som det brukar kallas. Solva är den del av vävuppsättningen som brukar ta längst tid. Det är dessutom lite enformigt att peta in trådar i öglor, och man måste hela tiden vara noggrann och kontrollera att man gör rätt. Annars kan man tvingas ta upp massor av trådar och göra om. I övrigt tycker jag nog att själva vävuppsättningen nästan är det roligaste på vävningen, den och att klippa ner den färdiga väven.
Dagens tredje bild föreställer två solvkrokar. När man sätter upp tunna varpar, som den bomullsvarp jag håller på med nu, är de väldigt användbara för att få tag i trådarna och trä dem genom solvögonen. Grov varp är lättare att trä med bara fingrarna, men jag brukar använda solvkrokar då också. Tycker de är väldigt bra.

Fram till nu har jag varit snabbare med att sätta upp väven än att blogga om vävuppsättningen, men just nu håller jag fortfarande på att solva. Jag har kommit ungefär halvvägs, så det tar nog ytterligare någon/några veckor innan jag är färdig. 900 trådar tar ca 5 timmar för mig att solva.

20 koftor, nr 16

2011-02-19T15:46:00.000+01:00

Min sextonde kofta är Lords and Ladies från Rowan Magazine nr 41. Tänkte göra lite mindre spets och mer stycke fram. Samt knäppning i stället för knytband, åtminstone en knapp.
Garnet är Kid Merino från Crystal Palace. Köpt från Garnkorgen, om jag inte minns fel.
Bakstycket är klart till ärmavmaskningen och lite till, resten av koftan är kvar att sticka. Trevligt garn och intressant mönster, vet inte varför den blivit liggande så länge.

Lagom

2011-02-18T18:27:00.000+01:00

Har kommit igång med fågelvantarna igen på de nya 2,75-stickorna. Och den här gången blir de lagom för mina händer. Rolig stickning, svår att lägga ifrån sig. Korta varv och det händer något hela tiden.

Februarikoftan

2011-02-16T15:12:00.000+01:00

Min februarikofta är, som jag redan berättat, Cate av Kim Hargreaves. Den är även nr 13 i min lista 20 koftor.
Det går framåt med koftan, nu är båda framstyckena färdigstickade. Därmed återstår endast monteringen: spänna ut, sy ihop, halskant, ärmmuddar, knappar. Fästa trådar. Detta bör gå bra att hinna med på den dryga vecka som är kvar av månaden. Enligt beskrivningen ska den inte spännas ut alls, men det tänker jag göra ändå, jag vill få den lite slätare. En annan ändring jag gör är att jag tänker montera ärmarna med rätstickningen utåt. Gillar inte stora aviga partier, finns ingen anledning att ha hela ärmar i det. (Tycker jag, smaken är olika).
Nu när själva stickningen är avklarad tillåter mina regler för månadens kofta mig att sticka på vilka koftor jag vill. Tänker gräva igenom mina pågående koftor ordentligt innan jag utser marskoftan. En kofta som ska bli färdig i slutet på mars, kanske dags att välja något vårbetonat? Inte för att den här vintern visar några tecken på att någonsin ta slut.

Nya stickor och nytt garn

2011-02-12T15:20:00.001+01:00

Mina strumpstickor 2,75 har kommit, så jag kan fortsätta på fågelvantarna. Jag beställde dem från Torgstenen, och kunde förstås inte låta bli att beställa lite garn samtidigt. Det är ett antal nystan Manos Silk Blend i en djupblå färg som kallas Danube. Har tänkt mig en kofta - vad annars - jag är nästan säker på vilken, men väntar med det tills jag bestämt mig definitivt.
Hur går det här ihop med Månadens kofta, för att avsluta alla mina påbörjade koftor? Tycker det går alldeles utmärkt, månadens kofta kör jag för att se till att få klar lite mer än någon enstaka kofta om året. Några begränsningar i garnköp har jag inte satt upp, fast det ska förhoppningsvis inte bli nytt garn till lika många koftor som jag lyckas avsluta.

En mössa

2011-02-10T20:09:00.000+01:00

Mellan koft-stickandet har jag hunnit börja på en mössa. Mönstret är mycket enkelt, bara räta och aviga varv, förutom ett par hålvarv. Det heter Cheer och är från boken Misty av Kim Hargreaves. Garnet är det som blev över från januarikoftan, Merino extra fine från Drops. Ett garn som inte sticks så det passar bra till mössa.

Nystart

2011-02-08T17:57:00.000+01:00

Då var mudden klar igen till mina fågelvantar, fast lite längre denna gång. Nu väntar jag bara på att de beställda 2,75-stickorna ska komma, börjar bli länge sen jag beställde, hoppas de inte kommit bort på vägen!

Sprintar och snören

2011-02-06T21:38:00.000+01:00

Raksprint, vinkelsprint, upphängningsnöre.

Dags att fortsätta min beskrivning av vävuppsättning. Hade jag satt upp min väv på en vanlig trissvävstol hade det varit dags att börja solva nu, men på Viktorian är det lite annorlunda. För att kunna solva måste jag först fästa mina skaftramar på sina platser i vävstolen. För det behöver jag 3 saker, raksprint, vinkelsprint och upphängningssnören. Allt detta behövs på vanliga vävstolar också, för att knyta upp skaft och trampor, men där gör man det efter att solvningen är klar.
Sprintar och snören är från Texsolv, som jag skrev om i förra inlägget om vävuppsättning. Vävsnöret är en lång kedja av öglor, man kan sno det om sig själv, eller sticka in sprintarna i dem. Förr i tiden gjordes alla uppknytningar med vanliga snören och knutar, vilket gjorde det svårare att få alla uppknytningar lika långa.

För att fästa skaftramarna i Victoria börjar man med att vika uppknytningssnöret dubbelt, peta ner den vikta delen i ett hål i spaken som styr skaftet och sedan stoppa in det lilla rundeln från en vinkelsprint i en ögla på snöret. Därefter drar man snöret uppåt så att vinkelsprintens två ben fästs stadigt i hålet. En virknål brukar vara bra att ha för attt få ner det dubbelvikta snöret genom hålet.

Uppifrån ser det ut så här. Vävsnöret förs upp över den stålpinne som är närmast över spaken. Ena snöränden förs upp på högra sidan om pinnen och sedan vidare till vänster, den andra upp till vänster och vidare till höger.


På varje sida av vävstolen finns ett antal plasthjul som snöret löper över. På min Victoria finns 8 hjul till 8 skaftramar, men i den här vävuppsättningen använder jag bara 4.

Snöret förs sedan ner och snos runt skaftramen. Änden sticks in genom en ögla lite längre upp, varefter det låses fast med en raksprint genom nästa ögla.

Så här ser det hela ut uppifrån. Spakarna ska vara höjda och skaftramarna vila mot vävstolens ram när de fästs ihop. Under vävningen höjer man skaften genom att sänka spakarna och fästa dem i ett hack i pinnarna som finns vid sidan av varje skaft.

Hemspunna vantar? Eller mössa?

2011-02-05T14:13:00.000+01:00

Det här garnet tänker jag använda till vantarna på bilden, Bavarian Tulips Mittens, från Interweave knits, höstnumret 2010. Blir jag inte nöjd med vantarna stickar jag kanske mössan på bilden i stället.

Februarikoftan

2011-02-02T20:49:00.000+01:00

Månadens kofta i februari blir Cate av Kim Hargreaves från boken Thrown Together. Stickar den i Rowan Kid Classic i färgen Cherry Red. Bakstycke och båda ärmarna är färdiga, ena framstycket är precis påbörjat. Återstår nästan två framstycken, halsmudd, ärmmuddar, montering och knappar. Ska nog gå att fixa på 4 veckor.

Upprepat

2011-02-01T18:22:00.002+01:00

Mina fågelvantar har blivit garn igen. Men inte så länge till, strumpstickor 2,75 är beställda och på väg. Mudden tänker jag sticka med 2,5:or, den var OK på bredden men inte på längden. Så jag petade upp den också för att lägga till fem vita varv i början. De fanns med i ursprungsmönstret, men jag hoppade över dem för att spara garn.