Att dra på en varp

När man drar på en varp behöver man en stor bunt bomspröt. Det är tunna träplattor, lika breda som vävstolen, eller åtminstone lite bredare än varpen. Det brukar följa med en bunt med vävstolen om man köper den ny.

Pådragningen går ut på att rulla upp varpen jämnt över garnbommen. Den måste hållas sträckt medan man rullar upp den för att väven sedan ska bli jämn.

Det är bäst att vara två, en som håller hårt om varpflätan och släpper av allteftersom, en som vrider runt garnbommen och även kollar att varpen är jämnt sträckt. Skälstickorna i högra delen av bilden flyttas framåt i vävstolen allteftersom och följer sedan med varpen bakåt när den dras på.
(Även denna bild är tecknad av Tomas Lundell och lånad ur Stora vävboken av Laila Lundell tryckt 1976, denna utmärkta bok som brukar kunna köpas för några tior + porto på Tradera.)

När varpen når garnbommen plockar man allteftersom in bomspröt mellan varp och bom. Man täcker även bomkäppen med spröt. Sedan kan man dra på några varv varp innan man på nytt lägger in ett lager spröt.

Så här kan det se ut när man kommit en bit på varpen. Garnbommen är jämnt och snyggt täckt av bomspröt. Det går även att dra på varpen ensam, då låter man varpen vända runt bröstbom och knäbom i framdelen av vävstolen varefter man för den till baksidan av vävstolen igen och håller den sträckt med ena handen medan man rullar på och lägger in bomspröt med den andra. Många gånger kan man då önska att man haft minst tre händer. Det finns även hjälpmedel för att sträcka en varp och dra på den ensam med hjälp av tyngder.

När man är framme vid slutet av varpen sätter man in en käpp i den sista vändningen och brer ut varpen över den. Slutligen klipper man upp varpen bit för bit vid sista vändningen.

Man drar de uppklippta trådgrupperna ur varpen genom förskeden och knyter dem snyggt och prydligt i buntar över skälstickorna med enkla knutar som lätt kan lösas upp genom att dra i änden.