Framsteg

Första rullen klar av årets första spinnprojekt. Dags för nästa rulle, fiber-högen till vänster innehåller lika mycket som spolen till höger.

Mönster till kvartalskoftan

Jag behöver ett enkelt grundmönster till min kvartalskofta, och efter mycket letande efter koftmönster på nätet och i stickböcker hittade jag detta. Finns på Ravelry. Det är ett japanskt mönster, en enkel kofta med långa ärmar och rak urringning. Vad jag gillar med mönstret är att det har en väldigt detaljerad ritning, med alla mått och antal maskor och varv utsatta. Det är mycket lite text i mönstret, allt finns i skissen. Även om storleken är för liten för mig och antalet maskor per 10 cm är en annan än i mönstret, gör den tydliga ritningen att det blir lätt att räkna om.
Jag tänker göra en vikinga-rand framtill på framstyckena och en längs med ärmarna, eventuellt kommer jag även att göra ett par vikingastickade fickor. Möjligen gör jag något kabelmönster även på framkanter och halskant. Bakstycket tänker jag låta vara slätstickat, eventuellt med något extra mönster på oket. Jag tänker även lägga till en knäppning framtill med knappar och öglor, vill gärna kunna knäppa mina koftor.

Vinterkoftan

Visserligen har jag slutat med månadens kofta, men jag har i stället börjat med något annat: kvartalets kofta. Eller årstidens kofta, om man förskjuter dem lite, så att januari till mars får vara vinter. Reglerna är betydligt enklare än för månadens kofta:

1. Jag väljer en kofta per 3-månadersperiod.
2. Koftan ska vara något av en utmaning, helst inte ens påbörjad och med en hel del uträkningar kvar att göra.
3. Under de tre månaderna ska jag hinna bestämma hur koftan ska bli och komma igång med den. Den behöver inte bli färdig.
4. Jag kan sticka och även börja på vilka stickningar jag vill under tiden, även andra koftor.

Den första koftan görs med Manos silkblend i blått. Hade tänkt använda det garnet till en Drops-kofta, men vid närmre eftertanke vill jag inte göra den, i alla fall inte i detta garn. I stället har jag tagit fram boken Vikingamönster i stickat av Elisabeth Lavold, en bok som jag haft i många år men aldrig stickat något ur. Jag tycker mycket om de olika bårderna och mönsterna, men det finns inget av de färdiga mönstren till koftor och tröjor som jag riktigt gillar. Den snyggaste tröjan i boken är den som författaren har på bokens baksida, men till den finns inte ens något mönster.
Så utmaningen för vintern blir att göra ett koftmönster med utgångspunkt från några av bårderna i den här boken. Jag ska läsa (i alla fall skumma) boken, göra en skiss med inritade bårder, provsticka och sedan sticka så långt jag hinner på koftan.

Scrap Swap vårkänslor

Jag har anmält mig till en scrapswap! Den anordnas av gruppen Spinning in Sweden på Ravelry. Ravelry är ett gratis forum för stickare och andra textilslöjds-intresserade. Man kan lägga upp sina stickade plagg och sina spunna garner, man kan komma i kontakt med andra som har samma intressen, anordna byten och träffar. Man kan slå upp ett mönster man funderar på att göra och se hur det färdiga resultatet blivit för andra som stickat det. Och man kan vara med i grupper som Spinning in Sweden.
Vad är då en Scrap Swap? Scrap betyder ungefär rester, småbitar, och swap är byte/byta. Eftersom det är Spinning in Sweden som ordnar det så är det förstås en typ av spinnbyte, alltså byte av fiber.  Vad man byter är dock inte småbitar. Var och en skickar i stället hela flätor till den som har hand om swapen, varefter hon delar varje fläta i lika många delar som det är deltagare och skickar tillbaka en hög med dessa bitar till varje deltagare. Är man till exempel 10 deltagare som skickar 3 flätor var där varje fläta väger 100 g så får var och en 30 olika flätbitar om vardera 10 g i alla möjliga färger och material. Att kombinera och göra något roligt av eller att använda till att blanda vidare med annat som man har hemma.
Den swap jag anmält mig till gäller just 3 flätor av ull eller ullblandningar om totalt minst 300 g. Sista anmälningdagen är på fredag, och fibrerna ska vara framme hos den som sköter bytet senast den 14 februari.
Min bild överst på inlägget är ett exempel på vad man kan skicka till ett sådant här byte. Det är INTE vad jag i själva verket tänker skicka. Det vill jag hålla hemligt tills alla har skickat.
Jag tycker det här ska bli väldigt spännande! Och för den som vill vara med är det ännu inte för sent att anmäla sig! Reglerna finns i andra inlägget i Scrap swap vårkänslor under Discussion.

Januari-spinning

I mitt fiberlager har jag bland annat dessa 3 flätor BFL, som kommer från ett kanadensiskt Etsy-företag som då hetter Yummy Yarn. Det är en 4 ounce-fläta av färgen till vänster och två av den ganska lika färgen till höger.

När flätorna lösts upp syns skillnaden bättre, på den här bilden har färgerna bytt plats. Jag tänker spinna ett tvåtrådigt garn av vardera färgställningen på min Louet Victoria. Ett större projekt på Victorian är vad jag behöver för att lära mig behärska den lite bättre.

Så här blir den första singeln i det ena garnet. Jag försöker spinna så tunt som möjlig i Z och har sedan tänkt tvinna tvåtrådigt, varje färg för sig för att sedan sticka en kofta med ett nästan osynligt randmönster. Det gick överraskande bra att spinna, jag har inte alls samma problem med att trampa bakåt när jag stannar av som jag haft tidigare när jag spinner på Victorian.

Månadens kofta 2011

 I början av 2011 bestämde jag mig för att göra något åt alla halvfärdiga koftor jag hade liggande. Jag startade något jag kallade Månadens kofta, med målet att sticka färdigt en kofta varje månad. Jag fastställde ett antal regler, bland annat fick jag inte sticka på någon annan kofta under månaden innan den utsedda var klar. Totalt var jag väldigt framgångsrik, jag blev klar med 9 koftor, en till min dotter och 8 till mig själv. De två jag är mest nöjd med är den röda och den vita på den övre bilden. Använder dem väldigt mycket och tycker de är jättefina. Ytterligare 4 av mina koftor är jag mycket nöjd med och använder ofta, men de två ovan är favoriterna.
Det finns dock två koftor jag inte alls är nöjd med, det är de två på bilden nedan. Passformen är inte bra och jag tycker inte de är snygga heller. Jag kommer förmodligen att peta upp dem så småningom, särskilt den rödblå som är gjord i ett dyrt garn som jag hellre använder till något annat.

Kommer jag att göra en ny omgång månadens kofta 2012 när jag var så framgångsrik 2011? Nej! Det finns flera skäl till det. För det första har jag inte kvar särskilt många koftor som är nästan färdiga, år 2011 rensade ganska bra på den fronten. För det andra gillar jag inte sådana strikta regler, jag vill kunna sticka det jag känner för, stickning ska vara roligt och aldrig bli något tvång. Reglerna ledde ibland till att jag inte hade någon lämplig TV-stickning när jag var inne i ett besvärligt mönsterparti på månadskoftan och inte fick sticka på någon annan kofta. Dessutom tror jag inte att jag skulle ha gjort klart de två koftorna som jag tänker peta upp om jag inte varit så angelägen att få klar månadskoftan. Jag kände redan tidigt under stickningen att jag inte var nöjd med resultatet, och hade kunnat peta upp dem på ett mycket tidigare stadium och besparat mig en massa arbete.
Under året 2011 har jag alltså avslutat 7 koftor som jag är nöjd med. Under samma tid har jag köpt garn till 6 nya koftor, och spunnit garn till 1 kofta och 1 tröja. Så min koft- och tröjstickningslista är faktisk längre än när jag började!

Sju punkter för 2011 - och sju punkter för 2012

 

Dags för en sammanfattning av 2011, illustrerad med en bild från början av det året. Bilden föreställer den första av mina fågelvantar i hemspunnen merino. De är inte klara ännu, det vita garnet tog slut och jag fick spinna nytt, något jag förresten glömde att nämna i mitt inlägg om spinnåret nedan. Detta är alltså årets enda sländspunna garn.

I början av 2011 satte jag upp sju punkter på sådant jag ville hinna under året:

1. Lära mig spinna bättre. Pröva några nya tekniker, har ett par mer avancerade spinnböcker, tänker öva efter någon av dem. Jag har spunnit en hel del, men gav upp att lära mig nya tekniker från en bok efter ett misslyckande att spinna tjockt.
2. Prova att spinna nya material, prova att blanda olika fiber och färger. Har gjort en ganska rolig röd fiberblandning i ett försök att spinna in efsingar. Garnet blev bra men efsingarna föll ut.
3. Sticka av egenspunnet garn, gärna något stort, tex en hel tröja/kofta. Bara stickat en fuskpolo. Den blev snygg men sticks tyvärr.
4. Sticka färdigt flera av mina många påbörjade koftor. 9 färdiga koftor under året!
5. Sticka en kofta av Vålberggarnet. Åtminstone ska den påbörjas i år. Påbörjad
6. Sätta upp en väv i varje vävstol. Och väva ner minst en av dem. Uppsättningarna klara, den i Öxabäcksvävstolen består i ett tweed-tyg, som jag inte visat på bloggen än. Ingen är nedvävd.
7. Montera åtminstone ett par av mina många omonterade vävar. Har försökt fransa ett par sjalar. Ingen är klar.

Sammanfattningsvis: Jag har spunnit mycket, jag har kommit igång att väva och jag har gjort färdigt massor av koftor.

Punkter för 2012:

1. Spinna massor. Och spinna på nya sätt. Lära mig handkamma garn.

2. Karda och spinna mitt påbörjade garn av vita ull-lockar och sarisilke.

3. Lära mig spinna lika bra på min Victoria som på min Traveller

4. Sticka klart mina fågelvantar. Och sticka minst en hemspunnen kofta eller tröja.

5. Få klar ytterligare några koftor. Viktigast är en kofta som var tänkt som julklapp till min ettåriga dotterdotter. Vålbergskoftan borde också kunna bli klar.

6. Sticka klart minst 3 spetssjalar.

7. Väva ner vävarna i båda mina vävstolar. Sätta upp något nytt i minst en av dem.

Spinnåret 2011

 2011 var året jag köpte min andra spinnrock, Louets Victoria. Det har inte blivit mycket spunnet på den, bara de här två härvorna, tvåtrådig Sammet från Spinspirations månadsklubb och ett entrådigt garn av BFL från Yummy Yarn i Canada (tror de bytt namn till något annat nu). Jag tycker det är svårt att spinna på Victoria, nästan varje gång jag stannar svänger spolen tillbaka åt andra hållet, så jag har haft svårt att få garnet jämnt. Så därför har jag hellre fortsatt spinna på min gamla rock.

 

På den spinnrocken, Ashford Traveller, har det blivit desto mer garn. Blev riktigt imponerad själv när jag samlade ihop allt. Ändå fattas ett tjockt garn i Gotlands-ull som jag inte kan hitta och helst vill glömma. Det blev bara tjockare och tjockare, vilket jag inte märkte förrän jag tog av det från spolen. Har något slags vild plan att spinna igenom det igen och dra ut det lite mer, men det är nog omöjligt, har aldrig hört talas om någon som gjort så.

Kamgarn

I slutet av förra året gjorde jag mitt första försök att spinna  kamgarn från grunden. Långa lockar lila ull från Gudruns ullbod, kammade med hundkam och sedan försiktigt utdragna och spunna. Det var SVÅRT. De olika stråna ville inte alls följa med varandra, de vek sig och tovade ihop sig. Behöver mer träning i detta, både i att kamma och spinna. Tvinna var också svårt, svårt att tvinna jämnt när inte singlarna är jämna.
Slutresultat påminner om ett tunt rep. Kanske blir det bättre efter upphärvling och tvätt.
Hur som helst har jag bara tänkt använda det till en virkad kant runt en stickad tröja. Och det borde det duga till även om det är strävt.

Färdigstickat 2011

2011 har för mig varit månadskoftornas år. Jag har stickat färdigt 9 koftor i vuxenstorlek under året. En genomgång av dem kommer i ett senare inlägg.
Förutom koftorna har jag faktisk bara stickat klart 2 saker, en spetsstickad fuskpolo i hemspunnet garn och en mössa i Drops merino extra fine.
Tryck på etiketten nedan om du vill veta mer detaljer!

Decembers månadskofta

Det enda jag gjorde med decembers månadskofta var att plocka fram påsen. Så det är fortfarande kanter, knappar och tråd-fästning kvar. Fast på bilden ovan, som är från juli 2007 är det betydligt mer kvar. på tiden att få den klar!
Det blev alltså 9 färdiga koftor på 12 månader. Fullt godkänt resultat.

Merinosilke

Nästa färdiga garn på min Traveller, 50 g s-spunnet merino-silke från Gudruns Ullbod. Gjorde ett kort försök att tvinna ihop det med tunn vit silketråd, men det blev inte bra. Så nu får det vara som det är. Låter det sitta kvar ett tag på spolen och vila, tar nog av det i januari så får jag se hur långt det är. Vad det ska bli? Liten trekantsjal? Vantar? Får se hur det är när det är tvättat och klart.

Decemberkofta

Dags för årets sista månadens kofta. Det är Ruths Kauni-kofta, stickad i regnbågsgarn från Evilla. Den är nästan färdigstickad, återstår att sticka halsmudd och framkanter, sy i knappar, fästa trådar och spänna ut den lite. Kanske helt enkelt genom att stryka den på baksidan? Borde inte vara omöjligt att hinna med, även om det är julmånad.
(Detta är nummer 6 av mina 20 koftor. Lovade för ganska länge sedan att gå igenom dem, det får bli i januari. Av de 21 jag presenterat är 12 klara, 9 kvar inklusive den här.)

Sammets-garn

Mitt andra garn på min Louet Victoria blev Sammet från Spinspirations månadsklubb. Det är 50% kamel och 50% tussahsilke.

Jag började med att dela i tunna remsor på längden som jag sedan vägde upp i två lika stora högar, 50 g i varje.

Sen spann jag högarna på var sin spole i Z-riktning så tunt jag kunde.

Här står de två spolarna på den spolställning som följde med spinnrocken. Den ser inte ut att tåla mycket, man tror att den ska välta eller flyga iväg så fort man börjar tvinna, men den fungerade faktiskt alldeles utmärkt, och stod kvar där den skulle.

Så här blev det färdiga garnet, ojåmnt tjockt och ojämnt tvinnat. Men det är väldigt mjukt och skönt.

Jag har funderat mycket över vad jag ska använda garnet till, just nu lutar det åt att jag väver en halsduk i någon sorts drällmönster med svart tussah-silke 20/2 i varpen och sammetsgarnet som inslag. Men först ska det tvättas.

Månadskofta november

Så var min månadskofta för november (och september) klar. Elva månader, nio koftor. Detta är Joy av Kim Hargreaves ur boken Nectar. Stickad i Debbie Bliss Pure Cotton. 580 gram gick åt. Sex knappar ur ärvt förråd. Jag stickade alltså med ett tjockare garn än mönstret, men med samma stickor, delarna blev ändå ungefär så stora som i mönstret, men antagligen tjockare. Jag följde mönstret förutom att jag stickade de tre delarna ihop och inte gjorde några intagningar i midjan.
Gillar mönstret och gillar den lilla uddkanten som jag visat  i ett tidigare inlägg. Gillar även garnets kritvita färg. Dock fällde det lite redan då jag stickade, och ser aningsaningen nopprigt ut i kanterna efter tvätt.
Detta var även nr 20 av mina 20 koftor.
Bara en månadskofta kvar. Presenterar den i helgen.

Resultatet av vävuppsättningen

Detta är resultatet av min vävuppsättning på Glimåkra Victoria. Det är vit bomullstråd i varpen och inslaget består av tassarsilke, fem inslag oblekt och ett färgat, inslaget i fyrskaftad kypert. Mellan varje silkeinslag gör jag ett tuskaftsinslag i tunn vit bomullstråd. De färgade inslagen består av sju olika färger i brunt-beige, jag väver i en skala från ljusa till mörkare nyanser och tillbaka igen. Tyget är tänkt att bli en enkel kavaj eller jacka.
På bilden ovan ses också en mattsticka med sidengarn på, och en skyttel med en spole bomullsgarn i. Stålrören framför är en vävspännare, den används för att hålla ut kanterna. På vardera sidan av vävspännaren finns en rad med korta nålar som griper in i tygets sidor.
Den här beskrivningen av en vävuppsättning har tagit över ett år på bloggen, inte fullt så länge i verkligheten. Nu är det i alla fall klart, om någon vill läsa i sin helhet är det bara att klicka på etiketten Vävuppsättning nedan, och börja läsa inläggen i kronologisk ordning.

Nästan färdig kofta

Sömmarna är sydda och knapparna valda på min november-kofta. Återstår att fästa trådar och sy i knappar.
Passade på att välja knappar medan det var ljust idag att, säkrast att ha dagsljus när man gör det. Det visade sig oväntat svårt att hittade några som passade. Jag har massor av knappar, och även massor av vita knappar. Men koftan är verkligen kritvit, och de flesta av mina vita knappar såg gulaktiga eller smutsiga ut mot den, hur vita de än såg ut när de låg för sig själva. Till slut hittade jag dessa ärvda knappar undanstoppade i en gammal plåtask. Jag behöver sex stycken och hittade åtta, så det löste sig utan att jag behövde handla några nya.
Hittade dessutom en uppsättning strumpstickor nr 3 som jag behöver till ett annat projekt. Bra att leta runt lite ibland. Fast det vore kanske ännu bättre om jag hade lite mer ordning på mina saker...

Massor av isländskt garn

Blev väldigt förtjust i koftan Freyja som jag upptäcke tack vare bloggen 365 saker du kan sticka.  Så jag har beställt garn till den, ett isländskt ospunnet garn som heter Plötulopi.
Jag beställde garnet från Islandsgarn.se. Samtidigt passade jag på att köpa några nystan av ett tjockare och spunnet islandsgarn, Alafosslopi, till en grå uppifrån- och nerkofta med tunna vita ränder. Har tänkt pröva en ny metod att göra enfärgade framkanter på en randig kofta, fortsättning följer.
Nu när jag har stickat klart novembers månadskofta kan jag börja provsticka lite på Freyja. Ska bli intressant att sticka med detta ospunna garn!

Nästan färdig novemberkofta

Min novemberkofta, Joy av Kim Hargreaves i Debbie Bliss Pure Cotton, är färdigstickad. Nu återstår monteringen, dvs sy ihop axlar, sticka halskant, tvätta delarna (inte spänna ut dem), sy ärmsömmar, sy i ärmar, välja knappar, sy i knappar och fästa trådar. Bör gå bra att hinna före månadens slut, sy axelsömmarna och sticka halskanten klarar jag kanske redan idag.

Merino-silke

 Nästa garn på min Traveller är 50 g merino-silke från Gudruns ullbod. Spinner det så tunt jag kan i s-riktning, tanken var att det skulle bli ett nästan sytrådstunt sjalgarn. Som framgår av bilden nedan blir det inte fullt så tunt. Tycker det är svårt att spinna, har gått sönder flera gånger och repat upp sig en bra bit. Funderar på att tvinna ihop det med något annat, vill inte att det ska bli för skört för att sticka med. Kanske blir det vantar av det och inte sjal.

Färdig mössa

Har nu monterat färdigt mössan Cheer ur Kim Hargreaves bok Misty. Brydde mig inte om att spänna ut den, den blev tillräckligt stor ändå. 65 g Drops Merino gick det åt, minns inte vad det var för stickstorlek. Skön mössa som inte är ett dugg stickig, jag är känslig för sådant

Färdigt garn

Jag har spunnit färdigt det lila och vinröda garnet av färgade lockar från Gudruns Ullbod. Det är entrådigt, så jag låter det sitta kvar på spolarna och spännas ut ett tag. Jag har totalt 10 spolar till min Traveller, fem av dem är tomma även om det här garnet får sitta kvar någon månad.
Nu gäller det att komma på vad jag ska spinna härnäst...

Månadens kofta - oktober och november

Som väntat blev min oktoberkofta i Vålberggarn inte klar. Båda ärmarna är klara, och drygt halva det kombinerade fram och bakstycket, så  jag har i alla fall kommit ganska långt. Men nu är det november, och mina regler för månadens kofta tillåter mig inte att välja samma kofta 2 månader i rad. Men inget hindrar att jag tar upp septemberkoftan igen. Så det får bli den som blir månadens kofta i november, Joy av Kim Hargreaves, stickad i Debbie Bliss Pure Cotton.

Provvävning

 

Nu är vävuppsättningen färdig, dags att provväva! För att få trådarna att fördela sig jämnt över vävytan brukar man börja med att slå in några trasor. Fem-sex inslag brukar räcka, jämför man inläggets första två bilder ser man hur mycket jämnare vävytan blir bara efter två trasinslag.

När man provväver kontrollerar man noga att man har skedat och solvat rätt. Det hade jag inte gjort den här gången - på den nedre bilden syn tydligt att det blivit en för tät rand, jag har råkat skeda dubbelt i ett rör. Det blir till att skeda om alla trådar ända ut till den närmaste kanten. Man måste också peta uppoch göra om provväven, och den yttre delen av framknytningen. När man råkar ut för sådant förstår man hur viktig det är att vara noggrann vid vävuppsättning.

Framknytning

Framknytning går ut på att spänna fast varpen framtill så att den kan föras ner mot tygbommen, den bom som det färdiga tyget så småningom ska rullas upp på. Framknytningskäppen är fäst vid tygbommen med ett antal vävsnören. Kontrollera att varpen sitter mitt i vävstolen och att framknytningskäppen sitter rakt. Ta sedan en lagom bunt varptrådar, ca 2 cm i skeden. Dela bunten i två och lägg den ena delen över och den andra under framknytningskäppen. Knyt ihop de båda trådgrupperna med en dubbel enkelknut, man snor dem alltså först ett varv omkring varandra i en enkel knut, och sedan ännu ett varv. Börja med att knyta två grupper mitt på, fortsätt sedan längst ut i varje ända av varpen, fyll sedan på resten. Jag brukar göra en ny knut vid varje färdig knut, först en innanför den längst ut till vänster, sedan en på var sida om dem i mitten och till sist en innanför den längst ut till höger. Detta för att käppen ska hållas jämnt spänd, med ungefär lika många färdigknutna trådgrupper på varje sida om mitten.

 

Det är viktigt att se till att alla trådar är lika mycket sträckta, man kan borsta trådändarna lite försiktigt om trådgrupperna inte är jämna.

När alla trådgrupper är färdigknutna går man igenom dem och känner efter bakom skaften att de är lika mycket sträckta. Man brukar behöva knyta till en del grupper lite extra, oftast de grupper man knöt först.

När alla känns någorlunda lika börjar man från ena sidan och knyter till dem ytterligare en gång. Man tar tag i båda ändarna, dra till ursprungsknuten lite och knyter ihop ändarna till en halv rosett.

Så här kan det se ut när man är klar

Därefter tar man ett snöre, tex en bit mattvarp, som måste vara en bit längre än framknytningskäppen. Man knyter fast den i hålet i käppens högra ände.

Man för snöret över de trådgrupper som är över käppen och under dem som är under.

När man dragit igenom alla grupper spänner man snöret så hårt man kan och fäster det i hålet i käppens vänstra ände. Snöret får varptrådarna att bre ut sig lite och hamna på samma höjd.

Nu är vävstolen färdig att börja väva på. Hade det varit en stor vävstol med trampor hade det nu återstått att knyta upp skaften och tramporna, men det behöver jag inte göra på Victorian. Skaften är redan uppknutna och några trampor finns inte.

En lusekofta

Allt mitt gråa och vita ullgarn är nu lindat i härvor och vägt. Det blev alla möjliga tätheter, från 183 till 138 m per hg. Hoppas det ändå ska gå att sticka en kofta av det.
Den kofta jag tänkt mig som inspiration är Drops 110-4, som syns på bilden. Mönstret är gjort för Drops Alpaca, som är 360 per hg, nästan halva tjockleken mot min tunnaste härva, så mycket mer än inspiration kan jag inte nog använda den som. Jag tänkte dessutom försöka sticka uppifrån och ner, lägga upp där man maskar av, öka där man minskar osv. På så sätt kan jag göra ärmarna först och sedan sticka kroppen så lång som garnet räcker till.  Tänker ha den mellangrå, som jag har mest av, som grundfärg och den ljusgrå till prickarna. Övriga färger till mönstren.
Men först ska garnet tvättas.

En liten berättelse om den svåra konsten att göra sig av med restgarner

I januari stickade jag klar en kofta i Drops Merino Extra Fine. Jag fick lite drygt ett nystan av garnet över. Borde räcka till en mössa, tyckte jag. Så jag började sticka Cheer från boken Misty av Kim Hargreaves. Men när jag kom till avmaskningarna upptill var garnet slut. Så jag blev tvungen att köpa ett nystan till.
Nu har jag 40 g kvar av de 50 i det nya nystanet. Ingen större skillnad mot vad jag började med.

Ekar tomt...

Jag har nu spunnit upp den ena kartongen kardrullar. Så här mycket garn blev det. Fascinerar mig alltid hur stor plats kardrullar tar i jämförelse med det färdiga garnet. Kartongen är visserligen inte fullt så stor som den verkar på bilden - 16x22x32 cm - men ändå. Mycket luft i kardflor.

Lila, gredelin, violett

Förutom kardrullarna i förra inlägget har jag kvar ungefär 50 g lockar av den lila nyansen, det finns inte kvar något av det vinröda. Jag valde ut de längsta lockarna medan jag kardade. Dem tänker jag försöka kamma med husdjurskammarna på bilden, och sedan spinna ett tvåtrådigt kamgarn. Av garnet tänker jag virka en kant runt tröjan jag ska sticka av kardgarnet. Kul att testa lite olika sätt att preparera ullen.

Lila garn

Mitt nästa projekt på min Ashford Traveller är ett entrådigt z-spunnet garn av färgade lockar från Gudruns Ullbod

Jag har två kartonger - en liten och en lite större - med handkardade rullar som jag kardat under året.

Jag har också en härva färdigspunnet garn som jag ska försöka kopiera när det gäller tjocklek och utseende. Tror det kommer att bli ungefär 5 till sådana härvor.