Månadskofta oktober

Månadens kofta för oktober blir en kofta i Vålberggarn, köpt för tre år sedan på vävmässan i Leksand. Färgen heter Nattviol. Jag har gjort en ärm som jag får ta upp och ändra lite grann upptill eftersom ärmkullen blivit för trång. Resten är kvar, även att bestämma hur modellen ska vara. Tänker mig en slätstickad kofta med rätstickade muddar och framkanter, samt ett rätstickat parti i midjehöjd och lite lätt utställd nedtill.
Denna blir nog en lika stor utmaning att få klar som septemberkoftan, men garnet är tjockt och snabbstickat, så när jag väl kommit fram till hur jag ska göra tror jag att själva stickningen kommer att gå snabbt.
Koftan är nr 15 av mina 20 koftor.

Vävmässa

Jag har varit på vävmässa i Borås. Glömde tyvärr att ta med kameran, så det blir inga bilder av de fina utställningarna på Borås Textilmuseum. En utställning handlade om ett antal personer som gått textilutbildning i Borås med exempel på deras verk. En utställning om vävstugor i Västergötland. En med olika varianter av finnväv. Med mera, mycket inspirerande alltihop. Själva muséet är förresten väl värt ett besök även när det inte är vävmässa, mycket gamla textilmaskiner och historiska kläder.
Från vävmässan i de gamla lokstallarna Åhaga - ett stort ånglok står alldeles innanför entrén - fick jag med mig lite blandade saker hem.

Lite att väva med: sammetsgarn, två dubbelskidor, en miniskyttel och ett nummer av den amerikanska vävtidningen Hand Woven.

Lite att sticka med: sex härvor Vålberggarn till en kofta. Världens vackraste garn!

Lite att spinna med: Merino och silke från Gudruns ullbod.

Äntligen igång

Det här får bli nr 15 av mina 20 koftor. Det är mitt Vålberggarn i färgen nattviol som jag äntligen kommit igång och sticka av. Det ska bli en rak kofta, med lite, men bara lite, inspiration från Drops mönster 105-1. Ärmarna ska bli vidare, stycket nertill mindre utställt, vecken i midjan tar jag nog bort. Men ett litet rätstickat parti i midjehöjd vill jag nog ha. V-ringning och rätstickade kanter ska det vara, men ingen mosstickning upptill. Vi får se.
Garnet köpte jag på vävmässan i Leksand år 2008. När Sticka-mera började med Garntoppen utsåg jag det till mitt favoritgarn. Det ligger längst upp till vänster på min vinjettbild, som hängt med några år. Och sommaren 2009 fick jag se Vålberggarnet tillverkas under en utflykt när jag var på spinnkurs på Sätergläntan.
Tydligen har Wålstedts fått problem med spinnmaskinen. Hoppas att det löser sig snart, så det går att köpa nytt Vålberggarn på vävmässan i Borås i höst!

Vålberggarn

Under min kurs i ullspinning på Sätergläntan gjorde vi ett besök hos Wålstedts Textilverkstad i Dala Floda. Vi fick bland annat se spinnmaskinen som tillverkar Vålberggarn.

Den blandning som kördes under vårt besök var turkos, ljusblå och vit. Jag vet inte vad den heter, glömde att fråga och jag hittar den inte på Wålstedts hemsida.

Ullen matas in framtill på spinnmaskinen varefter den dras in i en automatisk kardning. Kardfloret kommer fram på maskinens baksida, där det delas upp i lagom remsor, sedan dras det till ovansidan av maskinen där det spinns. Därefter dras det ned på framsidan igen och nystas upp på koner. Allt detta sker samtidigt.

Den som kör maskinen behöver bara mata in ull, och ta bort de färdiga konerna. Samt starta och stänga av maskinen. Maskinen körs tills varje kon innehåller 1 hg garn, lagom till en härva.

Jag gillar de här garnerna mycket, så det var väldigt intressant att få se hur de tillverkas.

Stickgarn från vävmässa

Här är stickgarnerna jag köpte i Leksand, åtta nystan vålberggarn från Wåhlstedts Textilverkstad i färgen nattviol. Underbart mjukt och fint, ska bli en kofta eller möjligen en tröja. Finns i många andra fantastiska färger.

Det ljuslila garnet är Kid Mohair från BC garn, köpt från Svalan. Är tänkt att bli någon form av sjal.