Mer kvartalskofta

Kommit ytterligare en bit på min andra kvartalskofta. Snart dags att räkna ut om garnet räcker.Gör det inte det får jag försöka fundera ut vad jag ska komplettera med. 

Det första mönstret

Det första spetsmönstret är stickat på min andra kvartalskofta. Det blev ett enkelt hålmönster, 1 v rätt från avigsidan, 1 v från rätsidan med 2rm tillsammans, 1 omslag, och 1 varv till rätt från avigsidan.

Som nästa mönster har jag tänkt göra en liten fyrkant i spets. Sedan måste jag också räkna på hur mina ökningar ska vara, vill ha tre-fyra ökningsrader jämnt fördelade över oket.
Det är väldigt trevligt att sticka i hemspunnet. Jag inte var helt nöjd med vare sig  jämnhet eller tvinning på det här garnet, men det är inget jag tänker på när jag stickar.

En liten början

Nu har jag kommit igång lite med kvartalskoftan. Jag la upp maskor och stickade en rätstickad halskant med st 3,5, sedan slätstickning med st 4,5. Den första ökningen har jag också hunnit göra, 2 r, plocka upp 1 m, osv över hela varvet, utom framkanterna. Snart dags för det första spetsmönstret.
Framkanterna gör jag liksom halskanten  i rätstickning och i den lite diskretare färgen som jag har två nystan av, slätstickning och spetsmönster i den mer kontrastrika.

Hur man stickar framkanter i en färg och resten i en annan samtidigt utan att det blir några hål har jag visat här. Det går mycket lättare i det här ullgarnet än i de bomullsgarner jag gjort det i förut.

Merinosilke

Nästa färdiga garn på min Traveller, 50 g s-spunnet merino-silke från Gudruns Ullbod. Gjorde ett kort försök att tvinna ihop det med tunn vit silketråd, men det blev inte bra. Så nu får det vara som det är. Låter det sitta kvar ett tag på spolen och vila, tar nog av det i januari så får jag se hur långt det är. Vad det ska bli? Liten trekantsjal? Vantar? Får se hur det är när det är tvättat och klart.

Sammets-garn

Mitt andra garn på min Louet Victoria blev Sammet från Spinspirations månadsklubb. Det är 50% kamel och 50% tussahsilke.

Jag började med att dela i tunna remsor på längden som jag sedan vägde upp i två lika stora högar, 50 g i varje.

Sen spann jag högarna på var sin spole i Z-riktning så tunt jag kunde.

Här står de två spolarna på den spolställning som följde med spinnrocken. Den ser inte ut att tåla mycket, man tror att den ska välta eller flyga iväg så fort man börjar tvinna, men den fungerade faktiskt alldeles utmärkt, och stod kvar där den skulle.

Så här blev det färdiga garnet, ojåmnt tjockt och ojämnt tvinnat. Men det är väldigt mjukt och skönt.

Jag har funderat mycket över vad jag ska använda garnet till, just nu lutar det åt att jag väver en halsduk i någon sorts drällmönster med svart tussah-silke 20/2 i varpen och sammetsgarnet som inslag. Men först ska det tvättas.

En lusekofta

Allt mitt gråa och vita ullgarn är nu lindat i härvor och vägt. Det blev alla möjliga tätheter, från 183 till 138 m per hg. Hoppas det ändå ska gå att sticka en kofta av det.
Den kofta jag tänkt mig som inspiration är Drops 110-4, som syns på bilden. Mönstret är gjort för Drops Alpaca, som är 360 per hg, nästan halva tjockleken mot min tunnaste härva, så mycket mer än inspiration kan jag nog inte använda den som. Jag tänkte dessutom försöka sticka uppifrån och ner, lägga upp där man maskar av, öka där man minskar osv. På så sätt kan jag göra ärmarna först och sedan sticka kroppen så lång som garnet räcker till.  Tänker ha den mellangrå, som jag har mest av, som grundfärg och den ljusgrå till prickarna. Övriga färger till mönstren.
Men först ska garnet tvättas.

Mer vantgarn

Det börjar bli dags för mig att spinna lite mer garn för att få mina fågelvantar färdiga. Tur att jag antecknat ordentligt hur jag gjorde det ursprungliga garnet. Det gjordes av en bit merino från ett nybörjarset från Spinspiration. Jag spann på den lilla sländan till höger på bilden, också från Spinspirations nybörjarset. Tvinnade på den stora sländan, hemslöjd från Sätergläntans butik.
Jag hittade den lilla snutten garn som blev över när jag tvinnade och den ena garnlängden - som alltid - blev lite kortare än den andra. Och ännu bättre, jag hittade 100 gram vit Merino från Spinspiration, som jag köpt någon gång i tiden för att det kunde vara bra att ha. Klokt gjort, nu är det för sent att handla där, butiken är nedlagd. Jag kommer att sakna den, särskilt fiberklubben.

Nystart

Då var mudden klar igen till mina fågelvantar, fast lite längre denna gång. Nu väntar jag bara på att de beställda 2,75-stickorna ska komma, börjar bli länge sen jag beställde, hoppas de inte kommit bort på vägen!

Stickan har kommit!

Den mellersta stickan till min fuskpolo Eleanor har kommit. Det är nr 3,75, beställde den och en annan rundsticka från Garnkorgen. En härva Malabrigo Lace slank också med, hade tänkt ha den till Multnomah. Men vid närmre eftertanke tycker jag färgen är lite för enhetlig, en grön och en blå som är svåra att skilja åt, och Multnomah med sin vågiga bård är ett mönster som borde passa i ett mer mångfärgat garn. Så det får bli något annat av härvan, fina sjalmönster finns det gott om.

Den andra bilden visar att jag nu kommit igång ordenligt med Eleanor. Gillar mönstret, gillar garnet, gillar att sticka i garn som jag själv spunnit. En spännade stickning är det, händer något hela tiden. Tänker inte på att garnet är kedjetvinnat, känns som vilket tvinnat garn som helst, känner inga tjockare punkter där garnet vänder.

Vantar

Mina vantar i spunnet förgarn är klara. Återstår att fästa trådar och spänna ut dem, men det tror jag att jag väntar med till i höst, jag kommer ju inte att behöva dem den närmaste tiden.
Mönstret är Magic Mirror från Knotions.

Färdigstickat 2009

Årets första färdiga stickning är ett par muddar. Garnet har jag spunnit själv, det är en pencil rowing från en nybörjarsats från Spinspiration. Det var det andra garn jag spann, tjockt, ojämnt och entrådigt, ca 30 meter på 25 gram.
Muddarna hittade jag på själv, mycket enkelt mönster. Jag ville göra något av precis lagom mycket garn, slätstickat så att både ojämnheterna i garnet och skiftningarna i färgen framträdde. Jag provstickade och mätte, petade upp provlappen och räknade om, inget garn fick förfaras. Sedan stickade jag för säkerhets skull båda samtidigt, två uppsättningar strumpstickor, började i varsin ände av garnet och räknade så småningom ut var mittpunkten var. Allt som blev kvar är den lilla garntussen ovanför muddarna.